Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Corpo de Bombeiros de Mato Grosso
Bild: Corpo de Bombeiros de Mato Grosso

Åsa Welander: Därför ska vi bry oss om bränderna i Amazonas

De stora skogsbränderna i Brasilien är långt mer än en intern angelägenhet eller en irritation för landets miljöorganisationer. De över 72 800 bränder som registrerats av Brasiliens rymdforskningsinstitut INPE slår rekord när de angriper hela jordens viktigaste lunga.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Regnskogen Amazonas breder ut sig över 5,5 miljoner kvadratkilometer och binder varje år mellan 90 och 140 miljarder ton koldioxid – vilket kan jämföras med de ynka 40 miljoner ton som svenska skogar binder. Regnskogen producerar runt 20 procent av syret i jordens atmosfär och är en viktig livlina för mänskligheten. Den är också avgörande för möjligheten att begränsa uppvärmningen på jorden till 1,5 grader, i enlighet med rekommendationerna från FN:s klimatpanel IPCC.

Rapporterna om de stora bränder som nu är på väg att ödelägga delar av regnskogen kommer för många som ett brev på posten efter att Brasiliens president Jair Bolsonaro sedan han tillträdde i januari har nedprioriterat miljö- och klimatpolitiken till förmån för ytterligare exploatering av just Amazonas. Uttalandena om att jordbruk och gruvdrift går före miljöhänsyn och ursprungsfolkens rättigheter bidrog till stödet från landets mäktiga jordbrukssektor vid valet i höstas, men också till den ökade oron hos miljöorganisationer och världsledare som vill vända utvecklingen för klimatet.

Extrem utbredning

Större delen av året gör det fuktiga klimatet skogsbränder i Amazonas ovanliga, men även om de förekommer under torrsäsongen som startade i juli, är årets utbredning i Brasilien extrem. Enligt INPE har antalet skogsbränder i år ökat med 83 procent jämfört med samma period förra året, trots att vädret och regnmängderna enligt institutet inte på något sätt har varit onormala. Bortom föroreningar och effekter på den biologiska mångfalden har bränderna dubbla konsekvenser på miljön: Dels bildas stora mängder kolmonoxid, dels försvinner skog som annars skulle absorbera koldioxid och omvandla den till syre.

Samtidigt som Bolsonaro har antytt att miljöorganisationer skulle ha legat bakom bränderna ”för att misskreditera honom” pekar miljöorganisationerna på sannolikheten för att jordbrukare har tänt på, för att frigöra ytterligare mark till boskap och odling – helt i linje med Bolsonaros retorik för hur Amazonas bör hanteras.

Svedjebruk är ingenting nytt, men de lättnader på kontrollerna som synts under Bolsonaro har gjort att fler antas tänja på gränserna och olagligt bränner mark. På bara en vecka har INPE noterat över 9500 nya bränder och den 15 augusti uppmättes mängden energi som lämnade delstaten Amazonas, i form av värme från bränderna, till 700 procent större än snittet för samma datum under de senaste 15 åren.

Nödläge utlyst

Delstaten har förklarat nödläge och i veckan mörklades Brasiliens finansiella centrum São Paolo av den tunga röken som kom från bränderna 275 mil därifrån. Faktum är att bränderna syns ända till rymden. På satellitbilder från USA:s statliga rymdorganisation NASA täcker den massiva röken stora delar av delstaterna Amazonas, Rondônia, Pará och Mato Grosso. Mato Grosso – känd för sitt jordbruk – är hårdast drabbad.

Utvecklingen borde inte komma som en chock. Men först nu verkar världen reagera på en högre politisk nivå, samtidigt som Bolsonaro själv fortsätter på sin inslagna linje. Nyligen sparkades chefen för brasilianska INPE för att ha varnat för den höga takten på avskogningen av Amazonas. Institutet hade registrerat förstörelse av nästan 4700 kvadratkilometer skog i år (en yta som motsvarar Gotland och Ölands landyta tillsammans, eller drygt 23,5 Hisingen), jämfört med 2800 kvadratkilometer under den tidigare mätperioden.

”Nyheter som den här, som inte stämmer överens med verkligheten, orsakar stor skada för bilden av Brasilien”, kommenterade presidenten siffrorna vid en presskonferens, vilket bland annat lett till att Tyskland och Norge stoppat biståndspengar till Brasilien. Röster har också höjts för att stoppa ett europeiskt handelsavtal med Brasilien, om landet inte gör mer för att skydda regnskogen.