Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Henrik Montgomery

Därför kommer opinionsläget förändras under hösten

Väljarna har uppenbarligen ägnat sommaren åt annat än att ompröva sin politiska hållning. Opinionsläget i augusti är i det närmaste en kopia av hur det såg ut i juni.
Men det finns flera saker som talar för att det börjar röra på sig under hösten.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ligger nästan på exakt samma siffra i GP/Sifos väljarbarometer för augusti som partierna gjorde före sommaren.

Samma sak gäller Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Bara Moderaterna och Kristdemokraterna har rört sig något– men det handlar om tiondelar, så inte heller där är förändringarna så stora att de är utanför de statistiska felmarginalen.

Samma gamla diskussion

Så, inget har hänt – trots att Liberalerna fått ny partiledare och att alla partier fick gott om utrymme i medierna under Almedalsveckan i juli. Och det är faktiskt inte så konstigt.

Den politiska diskussionen har fastnat i ungefär samma frågor de senaste åren – ja, alltså trygghet, integration och i viss mån sjukvård och välfärd – och till och med måttligt intresserade väljare känner nog igen respektive partis standardargument rätt väl vid det här laget.

Men det finns ett och annat som talar för att saker och ting kan förändras under hösten.

• Personbyten. Liberalerna har inte bara fått en ny partiledare. Nyamko Sabuni har också bytt ut nyckelpersoner som partisekreterare och gruppledare. Med tiden kommer det också bli allt mer uppenbart vad hon och partiet vill. Det skulle förvåna om det inte ger utslag i kommande väljarbarometrar.

Bolund behöver lyfta förtroendet

Och i Miljöpartiet har Per Bolund ännu inte hunnit mycket mer än att installera sig i rollen som språkrör. Hans stora utmaning blir att bygga upp ett förtroende hos väljarna – de senaste åren har MP:s språkrör ständigt legat i botten på den typen av mätningar. En ändring på den punkten hade förstås underlättat arbetet att sälja in budskapet till nya väljare.

• Höstbudgeten. I mitten av september lägger regeringen fram höstbudgeten. Det är inte bara första chansen att styra om politiken från den M/KD-budget som gick igenom med SD:s hjälp förra hösten – framförallt är det den första budget som bygger på fyrpartiuppgörelsen i januari.

Att januariöverenskommelsen har rubbat spelplanen för svensk politik är förstås inte längre någon nyhet. Men budgetarbetet och debatterna kring de ekonomiska prioriteringarna kommer att göra det än tydligare hur partierna positionerar sig i det nya politiska landskapet.

Sämre tider kan gynna S och M

• Konjunkturläget. "Sämre tider tvingar AB Volvo att bromsa takten" var under fredagen en huvudrubrik på gp.se, tillsammans med "Så slipper du en kalldusch på börsen i höst". Varningssignalerna för sämre tider blir allt fler, även om det stora fallet ännu inte synts till. Alla vet att en högkonjunktur inte kan pågå i all evighet. Handelskrig och ovissheten kring Brexit spär på oron.

Om – eller kanske snarare när – konjunkturen vänder nedåt så kommer den politiska debatten se annorlunda ut, precis som de politiska prioriteringarna. Andra frågor kommer att hamna i fokus, både för politiker och väljare. Inte minst som en vikande ekonomi oftast går hand i hand med en stigande arbetslöshet.

I ett sådant läge kommer partier som har hög trovärdighet i frågor som rör hur ekonomi och arbetsmarknad – som Socialdemokraterna och Moderaterna – sannolikt att få större plats och gynnas av väljarna.

Där är vi inte än. Stillheten vilar fortfarande över svensk politiken, men tro inte att den ska bestå.

Fakta: Tre tendenser

Skillnader mellan könen

Regeringen med stödpartier har stöd av 51,9 procent av kvinnorna, men bland männen stannar stödet på 36,8 procent. Inte minst Centerpartiet och Miljöpartiet har starkare stöd bland kvinnliga väljare.

Unga och gamla

Moderaterna är det största partiet bland personer under 30 år. I de väljargrupperna har M stöd av 28 procent. Bland personer över 68 år uppger 17,8 procent att de skulle rösta på partiet.

KD bakåt sedan i våras

Sedan den senaste mätningen syns inga statistiskt säkerställda förändringar, men sett över tid tycks KD ha nått sin topp i maj, då partiet noterade för 12 procent. Nu når man 8,4 procent.