Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Arbetare vid en traktorfabrik i Minsk i Belarus protesterar efter utfallet i söndagens val. Bild: Sergei Grits
Arbetare vid en traktorfabrik i Minsk i Belarus protesterar efter utfallet i söndagens val. Bild: Sergei Grits

Därför heter landet Belarus – och inte Vitryssland

Glöm Vitryssland.
Landet där våldsamma oroligheter utspelas efter valet i söndags heter Belarus.
– Jag tror att vi får se ett avgörande de närmaste dagarna, säger Belarus-kännaren Martin Uggla.
Tror på avgörande närmaste dagarna

Belarus har varit namnet på landet med drygt 9,5 miljoner invånare ända sedan självständigheten efter Sovjetunionens fall erkändes för snart 29 år sedan.

Men benämningen Vitryssland har hängt kvar och varit svårt att göra sig av med, inte minst i väst.

LÄS MER: Gripna i Belarus släpps – rapporter om tortyr

Så sent som i höstas deklarerade regeringen genom utrikesminister Ann Linde (S) att Sverige officiella namn på landet är Belarus.

”Negativ klang med koppling till Ryssland”

Därmed lämnades även kopplingen till Ryssland – ändelsen ”rus” i Belarus syftar nämligen inte på Ryssland.

– ”Rus” är i ett område i Östeuropa som i grunden inte är Ryssland. Därför fick namnet Vitryssland en negativ klang för många av befolkningen i Belarus eftersom man i andra länder associerade till just Ryssland, säger Belarus-kännaren Martin Uggla som är ordförande i svenska Östgruppen, en ideell förening som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter.

Martin Uggla, Belarus-kännare som tror på ett avgörande de närmaste dagarna. Bild: Östgruppen
Martin Uggla, Belarus-kännare som tror på ett avgörande de närmaste dagarna. Bild: Östgruppen

Han säger att det tagit tid att etablera Belarus som landets namn, inte minst i Sverige och bland svenska medier. Det är först det senaste året som Belarus blivit vanligare än Vitryssland i rapporteringen.

– Men när namnet Belarus används i nyhetsrapporteringen slår det också igenom bredare. Många i Sverige har också gjort kopplingen via ishockey eller genom den internationella Melodifestivalen, ESC, säger Martin Uggla.

Just nu följer han spänt utvecklingen i Belarus som den snart 66-årige presidenten Aleksandr Lukasjenko styrt med järnhand sedan 1994.

– Att det fuskats efter val är inget nytt, inte heller att det blivit protester som slagits ner av militär och polis. Men nu tycks det vara något annat som händer, något större, säger Martin Uggla.

Inte enbart arga som protesterar

Han uttrycker det som att det inte bara är de arga som protesterar.

– Nu reser sig ”vanligt” folk, man lämnar fabriker och kontor, strejkar och går ut på gatorna. Det finns någon form av förhoppning i det trycket, som att något håller på att hända. Inte bara ilska utan även glädje och hopp. De uttrycken blir allt svårare för makten att slå tillbaka, samtidigt som uppmärksamheten och intresset från EU och många länder ökar.

LÄS MER: EU-ledaren vill se sanktioner mot Belarus

Den senaste veckan har våldsamma scener utspelats på gatorna i huvudstaden Minsk. Demonstranter har slagits ner med våld, många har skadats, några har dödats, tusentals har gripits för att sedan släppas.

På frågan om vad han tror kommer att hända i Belarus svarar Martin Uggla:

– Det är en utveckling som är spännande att följa. Jag tror att vi får se ett avgörande de närmaste dagarna eller den närmaste veckan. Antingen lyckas presidenten slå tillbaka eller så måste han ge efter och kanske fly därifrån. Det finns många som ser likheter med det som hände i öst i slutet av 1980-talet och i början av 1990.

Journalisterna orkar inte ljuga längre

Men av statstelevisionen i Belarus får medborgarna inte mycket information om oroligheterna i det egna landet.

– De får den från vänner i väst och de vet att omvärlden följer utvecklingen. Samtidigt har jag fått uppgifter om att det finns journalister på statliga, styrda medier i Belarus som nu lämnar sina jobb. De säger att det inte orkar ljuga längre.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.