Presidenten lägger fram sina förslag inför kongressen som godkänner eller underkänner. Politikerna i kongressen driver också egna frågor och fattar beslut som presidenten måste underteckna för att de skall gälla. Presidentens utnämningar skall även godkännas.
Kongressen är starkt politiserad varför det är svårt att nå enighet över partigränsen. Det senaste exemplet är utnämningen av Brett Kavanaugh till domare i HD.
Om kongressens majoritet kommer från samma parti som presidenten är det enklare för presidenten att få igenom sin politik. Så är det nu. Men om presidenten och kongressens majoritet kommer från olika partier blir positionerna mer låsta och det krävs förhandlingar och kompromisser för att få viktiga frågor genomförda.
Grundtanken är att det skall finnas en maktbalans mellan presidenten, kongressen och högsta domstolen. Presidenter, som inte får igenom sina förslag i kongressen, kan utfärda dekret som gäller under mandatperioden.
I delstaterna har guvernörerna och delstatskongresserna delvis liknande befogenheter lokalt som presidenten och kongressen har i Washingto
Fakta: Mellanårsvalet
Val: I alla delstater
Datum: 6 november
Till vad: Kongressen - senaten och representanthuset - i Washington, och en rad lokala val i delstaterna samt folkomröstningar.
Antal senatorer: 100. Två från varje delstat, oberoende av storlek.
Senaten idag: 49 demokrater (inklusive två oberoende som brukar rösta med demokraterna) 51 republikaner
Prognos inför valet: 44 demokrater, 48 republikaner. Åtta osäkert. Demokraterna behöver vinna fler av de osäkra än republikanerna.
Antal ledamöter: 435 ledamöter från kongressdistrikten i delstaterna.
Representanthuset idag: 193 demokrater, 235 republikaner, 7 vakanta.
Prognos inför valet: 205 demokrater, 196 republikaner. 34 osäkert. Republikanerna kan förlora flest ledamöter och både demokraterna och republikanerna behöver vinna majoritet av de osäkra valen.
