Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Andrew Selsky/GP
Bild: Andrew Selsky/GP

Britt-Marie Mattsson: Därför är det så svårt att lagstifta om vapnen i USA

Tjugo masskjutningar i USA de senaste två veckorna. Det är ett dystert facit sedan skottlossningarna mot massagesalongerna i Atlanta. Återigen krävs nya vapenlagar.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Definitionen masskjutningar brukar användas när minst fyra personer dödats eller skadats, förutom gärningspersonen. Natten till torsdagen svensk tid sköt en man ihjäl fyra personer, varav ett barn, i ett kontorshus i Los Angeles. Det är en stor nyhet lokalt i Orange County, där polisen påpekar att inget liknande har inträffat just här sedan 1997. Men i USA som helhet är det bara ett skottdrama av ett tjugotal sedan en ensam gärningsman sköt åtta - de flesta kvinnor med asiatiska rötter - för två veckor sedan.

LÄS MER: Fyra ihjälskjutna utanför Los Angeles

Polisens utredare utanför kontorsbyggnaden där flera personer sköts ihjäl i Orange, utanför Los Angeles. Bland de döda finns ett barn. Bild: Jae C. Hong
Polisens utredare utanför kontorsbyggnaden där flera personer sköts ihjäl i Orange, utanför Los Angeles. Bland de döda finns ett barn. Bild: Jae C. Hong

Och närmast rutinmässigt kommer kraven på att vapenlagarna skall skärpas, vilket hittills inte lett till mer omfattande förändringar utan oftast handlar om att vissa vapen kan förbjudas och att bakgrundskontroller vid inköp utökas. Inte ens skolmassakern i Sandy Hook strax före jul 2012 – då 28 barn och lärare mejades ned av en ensam gärningsman – ledde till de omfattande reformer som USA då antogs vara moget för.

LÄS MER: Sköt ihjäl 20 i Texas med lagligt vapen

400 miljoner skjutvapen

Totalt har privatpersoner i USA tillgång till uppskattningsvis 400 miljoner skjutvapen. Siffran är osäker och det finns ingen exakt statistik annat än på de vapen som registrerats lagligt.

Joe Biden var redan under sina 36 år i senaten en ivrig förespråkare för restriktiva vapenlagar men lyckades aldrig få till en hållbar koalition mellan republikaner och demokrater för att ett nytt omfattande federalt regelverk skulle kunna röstas igenom i kongressen.

Barack Obama var president vid Sandy Hook-skjutningen och Joe Biden antogs då, som vicepresident, kunna använda den upprörda stämning som fanns efter dådet för att nå politisk samsyn. Men inte ens då blev det annat än presidentdekret om förbud mot halvautomatiska och några andra typer av vapen och utökade bakgrundskontroller. Dekret upphör när presidenten avgår och Obamas efterträdare Donald Trump var inte intresserad av restriktionerna.

Problemen med att lagstifta

Nu överväger Joe Biden att utfärda ett nytt presidentdekret som liknar det som fanns under Obamaåren.

Majoriteten av amerikanerna säger i opinionsmätningar att de vill ha nya och mer restriktiva vapenlagar. Men när det kommer till lagstiftning är det inte lika enkelt.

  • Rätten att inneha skjutvapen och försvara liv och egendom finns inskriven i konstitutionen. Men delstaterna har olika lagar om hur detta skall tolkas. Det handlar om både åldersgränser, bakgrundskontroller och antal skjutvapen. I vissa delstater är halvautomatiska vapen tillåtna, i andra förbjudna. Att ändra konstitutionen är inte aktuellt.
  • Oviljan hos politiker - både demokratiska och republikanska - att kraftigt inskränka enskilda ” lagliga medborgares” vapeninnehav hänger samman med att det legala innehavet då kan begränsas samtidigt som den illegala vapenhandeln och kriminellas tillgång till vapen är svårare att komma åt.
  • Det finns en gammal vapen - och jaktkultur i stora delar av USA som inte enkelt förändras. Till den hör att familjer, också med mindre barn, tränar på helgerna på skjutanläggningar i anslutning till affärer där vapen ofta kan köpas direkt men där det också finns leksaker, smycken och prydnadssaker med vapentema. Vapenintresset förs från generation till generation.
  • Vapenlobbyn National Rifle Association, NRA, är visserligen inte lika dominerande nu som förr men tillräckligt stark för att med påtryckningar och kampanjbidrag till politiker hålla trycket uppe för att lagarna inte skall förändras.
  • Polisen ansåg sig långt in på 1980-talet ha sämre vapenutrustning än de kriminella som de bekämpade. Parollen ”When guns are outlawed, only outlaws will have guns” (när vapen förbjuds är det bara kriminella som har vapen) gällde inte bara polisens vapen utan också enskildas amerikaners rätt att enligt konstitutionen beväpna sig.

När Joe Biden nu överväger ett presidentdekret är det med insikten om att det är en svår uppförsbacke att få igenom omfattande restriktiva vapenlagar i kongressen. Republikanerna är mer ovilliga men inte heller tillräckligt många av hans egna demokratiska partivänner kommer att rösta ja.

Om ett och ett halvt år är det mellanårsval i USA. Då väljs hela representanthuset och en tredjedel av senaten. Vallöften om restriktiva vapenlagar kan vara en framgångsmodell i vissa kongressdistrikt och några delstater, men långt ifrån alla. Inte ens masskjutningar och en övervikt i opinionen för vapenbegränsningar ändrar på detta. Joe Biden vet att presidentdekret är enda sättet att åtminstone visa färdvägen för en förhoppningsvis mer omfattande lagstiftning på längre sikt.