Planet startade från Aten i Grekland och var på väg till Vilnius i Litauen. båda medlemmar av EU- och Nato. Över 170 passagerare fanns med. I belarusiskt luftrum vände planet österut till Minsk strax innan det nådde den litauiska gränsen, uppvaktat av belarusiskt stridsflyg.
LÄS MER:Global ilska över tvångslandning i Belarus
Vad var det som hände?
Besättningen fick höra av flygkontrollen i Belarus om ett potentiellt säkerhetshot och instruerades att landa i Minsk. Enligt en obekräftad uppgift hade den belarusiska säkerhetstjänsten KGB personal ombord. Bland passagerarna fanns den regimkritiske belarusiske journalisten och aktivisten Roman Protasevitj, som lever i exil. Han greps på flygplatsen i Minsk.
A Ryanair flight #FR4978 from Athens to Vilnius, diverted to Minsk in Belarus earlier today.https://t.co/rnUpiqOjch
— Flightradar24 (@flightradar24) May 23, 2021
According to reports in media a Belarus journalist, that was onboard the flight, was arrested after the diversion to Minsk. pic.twitter.com/MQyvXsDExM
LÄS MER:EU-ledare kastar om agenda efter "piratdåd"
Vem gav order om att planet skulle tvingas ner?
Enligt belarusiska medier var det president Aleksandr Lukasjenko, landets mångårige och enväldige ledare. Han sitter kvar efter ett val förra året trots stora protester från en inhemsk opposition och från väst mot valfusk, maktmissbruk och brott mot mänskliga rättigheter. Lukasjenko har slagit ner hårt mot oppositionella med hjälp av militär, polis, säkerhetstjänst och presidenten Vladimir Putin. Ryssen är en av den av väst utfryste och pariastämplade Lukasjenkos få allierade. Minsk och Moskva skyller oron i landet på ett kuppförsök med inblandning av väst.
LÄS MER:Linde: Oerhört ingripande av Belarus
Vad får detta för följder?
Statsstött piratdåd, kapning och skandal är några starka ord från EU-ledare. USA:s utrikesminister Antony Blinken talar om en chockerande handling. President Joe Bidens administration kommer att samordna nästa steg med våra partners, säger han.
En tydlig och kännbar markering är självklar. Det är oacceptabelt att få ett passagerarplan i internationell luftfart att gå ner för att gripa en obekväm kritiker. Det rör också flygsäkerhet. Många flygningar passerar i luftrum över mer eller mindre demokratiska länder. Om Lukasjenko inte straffas finns inga garantier för att de inte gör samma sak.
Passagerarflyg har utsatts för terrordåd och skjutits ner, som i Ukraina 2014 då 298 dog när planets träffades av en rysk robot. På det följde restriktioner för civilflyget i och kring krigszoner. Plan har tidigare tvingats ner tidigare under kontroversiella former, med en latinamerikansk president ombord sedan flera länder stängt sitt luftrum. Men detta är speciellt. AirBaltic är ett bolag som nu undviker att flyga över Belarus. Andra bolag uppmanas att undvika det. FN:s luftfartsorganisation ICAO anser att Belarus kan ha brutit mot internationella konventioner. Litauiska åklagare har startat en brottsutredning om flygkapning med terrorkopplingar.
För EU:s ledare blir måndagens krismöte ett test på unionens förmåga att agera unisont och kraftfullt mot Belarus och Ryssland. Ambitionen är enligt EU-kommissionen att vara en global aktör som gör skillnad. Men det är svårt att komma överens i utrikesfrågor, med olika intressen och lojaliteter bland medlemsländerna. Men nu måste de enas för att förhindra en upprepning. Det handlar om EU:s trovärdighet.
Nödlandningen var i överensstämmelse med internationella regler, enligt talesmannen för Belarus utrikesministerium Anatoly Glaz. Han påpekar enligt den ryska nyhetsbyrån Tass att "situationen politiseras medvetet, helt grundlösa anklagelser avges och etiketter fixas". "Samtidigt”, säger han, ”finns det ingen tydlig önskan att förstå situationen objektivt. I stället hör vi omedelbara uppmaningar till sanktioner”.
För EU återstår nya sanktioner mot enskilda och till exempel statliga företag, att isolera regimen gentemot väst på marken och i luften. Belarusiskt flyg portas på europeiska flygplatser. Men frågan är om det kan påverka Lukasjenko och Putin. Samtidigt är det kanske enda möjliga åtgärden om man vill behålla kontakten med Moskva och inte försämra säkerhetsläget ytterligare i Europa. Det är ett svårt dilemma för EU och för Nato inför försvarsalliansens toppmöte nästa månad där Ryssland är högst på agendan.
