Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Tom Britton är en av experterna som ofta har citerats under coronapandemin. Bild: Emma-Sofia Olsson
Tom Britton är en av experterna som ofta har citerats under coronapandemin. Bild: Emma-Sofia Olsson

Arne Larsson: Coronapandemin har gett experterna ett uppsving

Istället för folk som uttalar sig tvärsäkert om det mesta ser vi nu folk som kan allt om ett ämne men inte vågar slå fast någonting alls. Coronakrisen har inneburit en comeback för experterna. Tonen i medierna har blivit en helt annan. Det är faktiskt riktigt befriande.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Minns ni hur till exempel en vanlig Aktuelltsändning såg ut före coronapandemin bröt ut?

Två politiker eller tyckare som bjudits in av det enkla skälet att man på förhand visste att de hade totalt olika åsikt om det för dagen aktuella ämnet – och att de kunde uttrycka sig snärtigt om det.

Gästerna på var sin sida om ett avlångt bord. Nyhetsankaret vid långsidan, likt en pingisdomare som följer slagväxlingarna med blicken fladdrande åt olika håll medan gästerna slog varandra i huvudet med på förhand formulerade talepunkter.

Slagkraftigt och effektivt, kanske. Möjligen underhållande. Men i ärlighetens namn inte särskilt upplysande.

Djup kunskap – och osäkerhet

De senaste månaderna har det här förändrats. Istället för folk som uttalar sig så tvärsäkert att de får sina åsikter att låta som fakta ser vi personer som läst på om en fråga i hela sitt liv, men aktar sig noga för att vara alltför kategoriska.

Istället för politiker som vill sälja in sitt budskap, ser vi professorer som tänker högt kring olika alternativ – "det kan vara si, det kan vara så eller på något annat sätt – vi vet inte säkert" och som pratar i hela meningar, med inskjutna bisatser och allt, istället för talepunkter.

En sökning i Mediearkivet ger samma bild. Under mars och april i år förekom ordet "professor" i svenska nyhetsmedier i betydligt högre utsträckning än det gjort under samma månader tidigare år.

Det vi bevittnat är helt enkelt experternas återkomst i TV-rutan och på tidningssidorna.

Miljonpublik följer pressträffar

Och det verkar som att det är precis det läsare och tittare vill ha i det här läget. Suget efter expertröster är enormt: presskonferenserna med Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lockar miljonpublik varje dag.

Vid något tillfälle i mitten av april följde så många som 1,5 miljon personer sändningen via radio och TV. Och betydligt fler än så om alla sajter som sänder direkt räknas in.

Visst, vi ser meningsskiljaktigheter nu också. Men i professorernas värld utkämpas de med långa och underbyggda resonemang, snarare än med attacker och slagord.

Hoppas att vetenskapen värderas upp

Och det är inte bara i Sverige eller i mediernas värld som experterna flyttat fram sina positioner. Heosung Lee, ordförande för FN:s klimatpanel IPCC, har gjort samma iakttagelse. I en intervju med GP säger han att hoppas att det ska bestå när coronakrisen är över – att krisen ska göra att vi lär oss värdesätta vetenskap högre.

Helt klart har det allvarliga läget har fått oss alla att vända oss till de som vet på riktigt. Tyckarna har tryckts tillbaka. Om den trenden kommer att hålla i sig när saker och ting återgår till det normala är en helt annan fråga.

Det finns en del som talar för det, annat som talar emot – men vi vet inte säkert.