Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Must-chefen Lena Hallin på Folk och Försvars rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen. Bild: Henrik Montgomery/TT
Must-chefen Lena Hallin på Folk och Försvars rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen. Bild: Henrik Montgomery/TT

Chefen för Must: Sverige berörs snabbare och direkt

Geografin skyddar inte Sverige i en orolig värld. Vi berörs snabbare än tidigare och direkt, enligt Lena Hallin, chef för militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.

– Det är svårt att veta om det någonsin har varit så svårt att analysera hotbilder, säger hon till GP. Jag tror att det under det kalla kriget kunde vara komplext att göra bedömningar. Men med digitalisering och globalisering går det mycket fortare och vi har mindre tid på oss att skaffa en bild av vad som händer.

– Dessutom är hoten mer transnationella. Det går att på olika sätt påverka oss mycket mer från andra delar av världen än vad det gick förut.

Sverige utsätts hela tiden för intrång och påverkan. De svenska underrättelsetjänsterna pekar särskilt ut Ryssland och Kina. Det kan vara aggressivt och omfattande på en nivå under väpnad konflikt i ett slags gråzonskrig.

– Juridiskt är det enkelt, vi har fred eller krig. Men vi måste förstå gråzonerna och titta på vad som ligger bakom en stats handlande, om det kan vara en del av någonting som skulle kunna leda fram till något annat. Det gäller både i vårt närområde och längre bort. Vi måste försöka se om det finns sammanhang och vilka de kan vara.

"En annan nivå på konflikterna när de eskalerar"

Eftersom hotbilderna har förändrats och konflikterna ser annorlunda ut idag måste vi också fundera på lagstiftningen, hur vi bäst kan agera och skydda oss, enligt Lena Hallin.

– Samtidigt är det så instabilt på flera olika områden i världen att vi har en annan nivå på konflikterna när de eskalerar. Den regelbaserade världsordningen så som vi känner till den från andra världskriget utmanas på olika sätt, bland annat av Kina. Det gäller det stora perspektivet. Sedan har vi naturligtvis händelser som har inträffat nu i Mellanöstern och relationerna mellan USA och Iran och USA och Irak. Det måste vi också följa för att se hur det påverkar oss och vad det kan leda till.

På frågan om Ryssland är det största enskilda hotet mot Sverige är hennes svar försiktigt:

– Det är viktigt att sätta det i kontext till vad som händer i övrigt. Men vi följer alltid Ryssland som ligger nära oss. Vi har under en lång tid sett en ökad rysk satsning på den militära förmågan och utplacering av olika typer av vapensystem i vårt närområde. Det måste vi ta i beaktande.

Situationen mer komplicerad

Under det förra kalla kriget kom det allvarligaste hotet från öster i form av ett strategiskt anfall, eller en invasion, över Östersjön. I dag är situationen mer komplicerad, enligt Lena Hallin:

– Det militära angreppet är naturligtvis en del av hotbilden. Det kan vara ett större angrepp, men även ett mindre beroende på vad man anser vara gynnsamt just nu. Därför tittar vi på, kopplat till försvarsberedningens båda rapporter, hur vi ska växa i totalförsvaret. Den militära förmågan är avgörande för att kunna möta ett väpnat angrepp, men försvarsmakten är beroende av samhällets totala resurser.

"Privata aktörerna väldigt viktiga"

Under det kalla kriget såg samhällets resurser annorlunda ut. Sverige hade beredskapslager och var inte så sårbart för daglig drift, tillverkning och försörjning. I dag är lagren i stort avskaffade och dagligvaruhandeln stoppas om inte transporterna kommer fram, medan viktiga samhällsfunktioner ligger i privata händer.

– Därför blir de privata aktörerna också väldigt viktiga, säger Lena Hallin som anser att alla medborgare och sektorer i samhället egentligen är sårbara, särskilt i tätorterna. Hon menar att beredskapen börjar med de enskilda individerna:

– Alla är viktiga i det här perspektivet. Jag tycker att man ska försöka förstå vad det finns för olika hot för att kunna motstå dem, till exempel att vara källkritisk. Att ta reda på varifrån information kommer och göra en värdering innan man twittrar den vidare. Man måste tänka till själv.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.