Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/4

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bygglarmet: Vi hinner inte med

Dyra och dåliga lösningar som kommande generationer göteborgare får dras med. Det är risken som Göteborgs arkitekter ser med en byggtakt som skruvas upp allt mer.

I ett brev till Göteborgs ledande politiker och tjänstemän skriver Sveriges Arkitekters lokalförening i Göteborg att de upplever att den ökade arbetsbelastningen innebär risker för att det byggs lösningar som ”kommer att vara dyra för staden att förvalta under många år framöver”.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Anna Samuelsson är ordförande i Sveriges Arkitekters lokalförening i Göteborgs stad och har varit med och skrivit brevet.

– Vår arbetsmiljösituation är väldigt pressad. Det handlar om varje individs arbetsmiljö och arbetsbelastning. Det är kopplat till vad det blir för stad som vi bygger och som vi faktiskt kommer att få leva med i 50, 100 eller 400 år framöver. Vi känner att vi inte kan ge staden de kvaliteter som vi kan önska och som lagen kräver att vi ska ge.

LÄS MER: Forskare: Stora byggprojekt kräver tydlighet

Ökad belastning

Enligt brevet handlar det om en ökad arbetsbelastning för nästan all kommunal förvaltning. Arbetet med bostadsbyggande och infrastrukturprojekt leds av Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Fastighetskontoret men resultatet kommer på ett eller annat sätt påverka nästan all kommunal förvaltning. Riskerna att det kommer att byggas fel är stora, menar Anna Samuelsson.

– Risken finns att det vi skapar i dag kommer att bli väldigt dyrt att genomföra och att vi inte får valuta för pengarna.
 

Kan inte främja "en god och hållbar livsmiljö"

Kravet på att bygga fler bostäder innebär i många fall att Göteborg ska förtätas. Det innebär att Göteborgs arkitekter inte kommer att kunna leva upp till den första paragrafen i Plan- och Bygglagen som bland annat handlar om att främja ”en god och långsiktigt hållbar livsmiljö”, enligt Anna Samuelsson.

– Vi har inte möjligheten att skapa bra offentliga ytor och torg i en stad som ska förtätas och förtätas och där bostäder är topprioriterat. Den blandande staden där människor möts kan vi inte få med i den utsträckning som behövs för att få en hållbar stad på sikt.
 

Stadsarkitekten delar oron

Björn Siesjö är stadsarkitekt i Göteborg och välkomnar att de här frågorna tas upp av arkitekternas branschorganisation. Han delar mycket av den oro som lyfts fram i brevet.

– Vi lever i en tid när vi ska leverera mycket mer än tidigare och det utan särskilt mycket mer resurser. Jag tycker man har rätt i många av invändningarna, som till exempel oron för kvaliteten. Hur bra stad kommer vi att leverera om vi ska leverera så mycket stad? Delvis får man vara självkritisk och säga att det är en ledningsfråga, hur man prioriterar och kommunicerar med medarbetarna om vad som måste göras. Där har vi i ledningen potential att bli bättre, helt enkelt.
 

Måste bli tydligare

Vilka kvaliteter och principer som vägleder arbetet är något som måste bli tydligare, enligt Björn Siesjö.

– Just nu knyter vi skorna medan vi springer samtidigt som det är så mycket som ska göras. Vi måste hitta ett sätt för att inte falla i fallgroparna.

Även Axel Josefsson (M), ledamot i byggnadsnämnden, håller med om arkitekternas kritik.

– Jag delar den bedömningen och det är den typen av risker som vi också framför från Alliansens sida. Här handlar det i grund om botten om den rödgröna styrningen som brister och inte tar ansvar. Vi har lagt förslag för att möta det här och till exempel minska detaljstyrningen men tyvärr har de rödgröna röstar ner det.
 

Kamne (MP): Kommunikationen ska förbättras

Ulf Kamne (MP), som är ordförande i byggnadsnämnden, har förståelse för en del av de invändningar som arkitekterna har. Han menar också att det pågår ett arbete med att få till bättre kommunikation mellan de olika förvaltningarna.

– Brevet är ett uttryck för höga ambitioner och en vilja att skapa en hög kvalitet och det är positivt. Vi jobbar med flera projekt för att sammanlänka till exempel trafik-, fastighets- och stadsbyggnadskontoret och skapa en gemensam planering. På längre sikt är det här en del av facknämndsöversynen för att bättra utnyttja resurserna.

Vad säger du om Axel Josefssons kritik om att det här också handlar om bristande styrning från de rödgröna?
– Problemet med att leverera tydligare styrning är ju just Axel Josefsson. Han representerar majoriteten i kommunfullmäktige och vill något annat än den styrande minoriteten. Till exempel har de drivit igenom en motion om att prioritera markanvisning för 250 småhus som är överordnat det generella bostadsbyggandet. Eller ta de ständiga förslagen om att stoppa temporära bostäder för nyanlända. Allt sådant gör att det blir oförutsägbart och ryckigt för alla som arbetar med det här.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.