Redan 2011 presenterades planerna på en bro över vallgraven vid Fiskekyrka. Då var Rosenlundsområdet fortfarande ruffigt och präglat av sexhandel. En upprustning skulle göra gatan tryggare och området mer attraktivt.
Kaponjärbron skulle bli en del av ett stråk mellan Kaponjärgatan i Haga och staden innanför vallgraven. Fler förbindelser för gående och cyklande hade länge efterlysts och bron skulle bli den första över vallgraven sedan 1904.
Fem år senare har Rosenlundsgatan fått en rejäl ansiktslyftning, men fortfarande syns ingen bro. Detta trots att drygt 20 miljoner kronor finns avsatta i trafikkontorets investeringsbudget för 2016 och att fastighetsägarna i området skjuter till ytterligare fem miljoner.
Nu är bygget pausat och stadsarkitekt Björn Siesjö har svårt att dölja sin irritation.
– Vi har en målkonflikt mellan bevarande och mobilitet till fots och cykel.
LÄS MER: Trafikinvesteringar för nästan en miljard skjuts upp
Just i detta projekt är det länsstyrelsen som ville ha en fördjupad utredning. Lena Emanuelsson är handläggare på länsstyrelsens kulturmiljöenhet och har precis tagit över planerna på Kaponjärbron efter en kollega som slutat.
– Bron ingick i ett större gestaltningsprojekt och fler broar skulle tillkomma. Vi ville få en samlad bild, säger hon.
Hon påpekar att brofästet kommer att vara ett ingrepp i en fornlämning som kräver tillstånd.
– Dessutom är det en känslig kulturmiljö med Fiskekyrka som en ikonbyggnad. Ingrepp ska göras på ett hänsynsfullt sätt.
Lena Emanuelsson menar att bollen nu ligger hos staden. Björn Siesjö tittar på Paddanbåten som passerar, suckar och säger att kravet på att redovisa vilka fler broar som kanske tillkommer blir en omöjlig uppgift.
– Genom att ställa en sådan fråga har man i princip blockerat projektet. Man vill inte att det ska hända något.
Du tror inte att länsstyrelsen vill ha en bro här?
– De handläggare som har haft hand om projektet har varit måttligt intresserade. Stan utvecklas ständigt. Ska man kräva att man har en redogörelse för alla byggnader som ska tillkomma i stan? Tror inte det. Det är en dum fråga. Vi behöver bevara, men också utveckla.
Hur ser du på politikernas roll när det gäller förseningar av projekt?
– Det syns tydligast på trafikkontoret, men även vi på stadsbyggnadskontoret börjar märka av att betingen är orealistiska. Trafikkontoret har dessutom omorganiserats i grunden och effektiviteten har inte varit på topp. Politiken har lassat på med projekt och till sist tar det stopp.
Vad innebär det att projekt försenas?
– Ökade kostnader. Här handlar det om nytta för medborgarna, i andra fall leder förseningar till dyrare bostäder för folk. Det här är en tydlig nytta som skulle vitalisera stråken på båda sidor kanalen och binda samman dem, Vi behöver bron. Om man då sitter och blockerar på länsstyrelsen för att man tycker att det är jobbigt med förändring är det inte bra för staden, säger Björn Siesjö.
