Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Joakim Lamotte: Blunda inte för alkoholens roll när det gäller sexbrott

Joakim Lamotte skriver om att den som beter sig som ett svin på fyllan ofta ursäktas med att han var så full så han inte visste vad han gjorde.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Tyvärr präglas debatten om sexbrott till stor del av beröringsskräck. Av någon märklig anledning väljer politiker, journalister och tongivande samhällsdebattörer att hålla tillbaka relevanta fakta. Jag skulle inte gå så långt som att kalla det för mörkning, men att ta del av svenska åsiktsmaskinens flöden i sociala medier är som att se en flock katter försiktigt tassa kring en stor skål gröt utan att riktigt våga närma sig. Kanske beror det på feghet. Kanske på naivitet. Kanske på ren okunskap. Dock kvarstår faktum: Det finns vissa saker som är tabu att tala om i det här landet utan att få massa epitet kastade efter sig, framför allt om det har med kultur att göra. 
Men det är dags att tala klarspråk om det som alla poliser, socialtjänstemän, kriminaljournalister och framför allt kvinnor redan känner till. Nämligen konsekvenserna av svensk alkoholkultur. Enligt Brottsförebyggande rådet är de flesta sexualbrotten utförda av påverkade gärningsmän och den som bemödar sig att fråga kvinnor hur deras verklighet ser ut får snabbt den bilden bekräftad. De senaste månaderna har jag varit ute sena nätter och intervjuat kvinnor om sexuella trakasserier, besökt skolor och pratat med tjejer, tagit del av hundratals mail och samtal där kvinnor berättat vad de råkat ut för.
Kvinnor beskriver hur de inte kan gå ut på krogen utan att behöva plocka bort packade snubbars händer från sina rumpor och bröst. Gymnasietjejer berättar om hur de på klassfester våldtagits av välartade killar, som blivit som vilddjur på fyllan. En tjej på högstadiet berättade även, för inte så länge sedan, hur hennes pappa brukar ge sig på mamman efter att ha dragit i sig några groggar varje fredag och lördag. Det är svårt att inte gå sönder inombords när man hör sådant, men lika svårt är det att förstå varför alkoholens roll är så omöjlig att beröra när det gäller sexualbrott och kvinnofrid. Kanske beror det på att det är en så starkt förankrad del av vår kultur. Den som väljer bort alkohol på fester blir genast ifrågasatt, medan den som beter sig som ett svin på fyllan ofta ursäktas med att han var så full så han inte visste vad han gjorde. 
Samtidigt är vi snabba med att kritisera andra människors kulturella bagage, vilket jag i och för sig inte har något problem med. Jag är den första att skriva under på att kvinnosynen hos vissa personer från andra länder lämnar en hel del övrigt att önska. Men om vi skall kritisera dem borde vi också städa rent framför egen dörr och erkänna att alkohol är en av de stora faktorerna som påverkar antalet sexbrott. Tyvärr blir det ofta tvärstopp för den som ger sig på att kritisera svensk alkoholkultur och jag räknar med att få en del mail från arga läsare. Till er vill jag redan nu säga att jag inte är moralist, men realist.