Efter fyra år som president leder Donald Trump en splittrad, plågad och frustrerad supermakt i smitta och kris. Före pandemin var hans trumfkort ekonomin och jobben. Nu, med omkring åtta miljoner smittade och över 215 000 döda, är amerikanernas framtid oviss och för Trump inför valet den 3 november.
För Joe Biden ser det ljusare ut, trots att han, liksom Trump, är i en ålder som utgör en riskgrupp och har fått sköta mycket av kampanjarbetet via nätet. Han har en lång karriär i politiken och särskilt i utrikesfrågor. Under åtta år som vicepresident under Barack Obama höll han en hög internationell profil och med ett brett kontaktnät på toppnivå.
LÄS MER:Expert: Så har Trump påverkat svensk säkerhet
Trumps kraftmätning kan få konsekvenser
Trump har förvirrat allierade om hur anklagelser och hot på Twitter och toppmöten ska tolkas, om den transatlantiska länken är på väg att brista. Han utmanar Nato, EU, och FN, och kraftmätningen med Kina har globala konsekvenser.
Många befarar att utvecklingen fortsätter om Trump sitter kvar. Med Biden hoppas de på ökad stabilitet och ordning i takt med att pandemin klingar av.
Men problem väntar från dag ett i Vita huset, inte minst i utrikes- och säkerhetspolitiken. Ofta är det mycket komplicerade frågor, med djupa rötter och svåra att hantera diplomatiskt och militärt. Hälsokrisen försvårar beslutsfattandet.
Även om Trump besegras kommer hans arv att leva kvar länge i en kaotisk värld som ingen kunde förställa sig. Om Biden får ansvaret är några av de känsligaste ärendena för honom:
Klimatet:
Han lovar att gå tillbaka till Parisavtalet. Om Trump för en isolationistisk politik värnar Biden om internationell samverkan. Men det blir inte enkelt på hemmaplan. Trump gynnar produktion av fossilt bränsle och har en stark väljarbas hos till exempel kolgruvearbetare. För Biden blir en återgång till Obamas hårdare klimatregler en kostsam och tidsödande balansgång i en djup ekonomisk samhällskris.
Kärnvapen:
Det sista stora begränsade avtalet, Nya Start, löper ut i februari. President Putin föreslog i fredags en förlängning på minst ett år utan nya villkor. Det är tveksamt om Trump går med på det. Biden väntas söka en snabb lösning. Samtidigt utvecklar båda sidor nya atomvapen och talar öppet om att använda dem i lägre konfliktnivåer. Biden kan komma att ställas inför ett apokalyptiskt ödesval om kapprustningen inte hejdas.
Nato:
Försvarsalliansen är historiskt viktig för Biden. Precis som Trump vill han att de europeiska länderna bidrar mer, men ingen ska tvivla på USA:s utfästelser. Medlemmen Turkiets expansionistiska och provokativa politik, genom inköp av ryska vapen och agerade i Syrien, Libyen, Nagorno-Karabach och östra Medelhavet, prövar dock sammanhållningen.
Mellanöstern:
Biden vill återgå till kärnenergiavtalet med Iran. Men i spåren av Trumps sanktionspolitik väntas han ställa hårda krav på Teheran. Det är inte givet hur det slutar. Det är också en avvägning mot EU, Ryssland och Kina, som fortfarande står bakom avtalet.
I ekvationen finns även Israel, liksom Trump en svuren fiende till Iran. Biden är motståndare till regimen i Teheran och står bakom Israel. Han vill inte ompröva beslutet att flytta USA:s ambassad till Jerusalem. Men förhållandet till Trumps fredsplan är oklar. Han är för en tvåstatslösning mellan Israel och Palestina och motsätter sig en israelisk annektering av delar av Västbanken. Men fyra arabländer har normaliserat förbindelserna med Israel och om även Saudiarabien, som Biden kritiserar efter mordet på Jamal Khashoggi, ansluter sig - vilket Trumps svärson Jared Kushner jobbar för i nära relation med den saudiske kronprisen Mohammed bin Salman - ändras spelplanen radikalt.
Kina:
Biden förordar en fortsatt hård linje på handelsområdet. Han fördömer Kinas expansionistiska politik, löftesbrott mot att inte militarisera Sydkinesiska sjön, diskriminering av etniska minoriteter, kväsande av fri- och rättigheter i Hongkong och hot mot Taiwan. Biden kommer att eftersträva ett gemensamt agerande med allierade i området. Men läget förändras dramatiskt om spänningen eskalerar till en väpnad konfrontation.
Ryssland:
Biden har sagt att när han stod inför Vladimir Putin såg han ingen själ i ryssens ögon. Det kan tolkas olika, men det antyder att Ryssland jämte Kina förblir det största nationella säkerhetshotet mot USA även efter valet och oavsett vem som vinner.
LÄS MER:USA har huvudrollen i världens konflikter
LÄS MER:Förre USA-ambassadören: Världen osäkrare under Trump
