Joe Biden har hela sitt politiska liv haft en personligt slängig framtoning, skriver Britt-Marie Mattsson.
Joe Biden har hela sitt politiska liv haft en personligt slängig framtoning, skriver Britt-Marie Mattsson. Bild: Markus Schreiber/GP

Biden viker inte från uttalandet om Putin

Vita huset förklarar och tonar ned. Men Joe Biden vidhåller att han gärna ser att Vladimir Putin försvinner från makten. Kritikerna hävdar att Biden förvärrar en redan dramatisk krigssituation.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS

Det var vid talet häromdagen i Polen som Joe Biden frångick sitt manus där varje ord vägts noga för att inte öka på spänningen. Men det är typiskt för Biden att tala fritt. Han har hela sitt politiska liv haft en personligt slängig framtoning och ibland hejdat sig mitt i en mening när han plötsligt insett att han varit på väg att säga något som han inte borde yttra.

Och efter att själv ha tagit del av berättelserna om ryska krigsförbrytelser i Ukraina och om befolkningens lidande kunde han inte hålla tillbaka känslorna när han var på väg att avsluta talet och sade:

ANNONS

– För Guds skull, den mannen kan inte vara kvar vid makten.

Detta har lett till kraftiga reaktioner och den franske presidenten Emmanuel Macron tillhör dem som påtalat det olämpliga. I USA är tonläget något mindre upphetsat. Bidens demokrater säger att de förstår presidentens upprördhet, medan republikanerna misstycker, men på en betydligt beskedligare nivå än vanligtvis i den heta inrikespolitiska debatten.

Kraftulla ord om Putin

Grunden är att en amerikansk president inte förväntas att förespråka ”regimförändring” i andra länder. Det är folken i dessa länder som avgör i demokratiska val. Men de demokratiska inslagen i valen, som fört Putin till makten, ifrågasätts inte bara i USA utan allmänt i väst.

De negativa omdömena om Putin är dessutom sedan invasionen i Ukraina kraftfulla. Biden har kallat Putin för en ”slaktare” och påven jämförde i en söndagspredikan i Rom den ryska invasionen med ”massmord”. Invasionen personifieras dessutom och kallas ofta för ”Putins krig” och den ryske presidenten kopplas personligen till det som beskrivs som ”brott mot mänskligheten” och som kan komma att utredas vid den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Här innefattas de urskillningslösa bombningarna och beskjutningarna där bostäder, sjukhus och skyddsrum väljs ut som mål och där civila inte skonas ens när de med småbarn och några få tillhörigheter är på flykt.

ANNONS
En vägg med affischer mot Vladimir Putin i polska huvudstaden Warszawa.
En vägg med affischer mot Vladimir Putin i polska huvudstaden Warszawa. Bild: Petr David Josek

Det finns dessutom ett inslag av hyckleri när USA:s strikta inställning till ”regimförändring” påpekas. USA har en lång historia med direkt eller indirekt inblandning i just detta. I olika vetenskapliga sammanställningar som gjorts noteras mellan 60 och 80 ”regimförändringar” i främmande länder sedan 1946. Till de mer uppmärksammade hör invasionsförsöket vid Grisbukten i Kuba för att avsätta Fidel Castro 1961 och invasionen i Irak 2003 där Saddam Hussein slutligen hängdes.

Biden speglar opinionen

Men det historiska är en sak, dagens spända situation en annan. Ett snedsteg – verbalt eller militärt – av väst riskerar en allvarlig reaktion från Vladimir Putin. Bidens kritiker talar om att det kan leda till att Putin testar Natos försvarsförmåga och i värsta fall att även taktiska kärnvapen skulle kunna komma till användning.

Men Joe Biden viker sig inte, trots diplomatiska förklaringar från både Vita husets talespersoner och utrikesminister Antony Blinken. Biden uttrycker inte bara vad han själv känner utan speglar dessutom den allmänna opinionen i USA.

Donald Trump finns som ett orosmoment för demokraterna både i mellanårsvalet i november och i presidentvalet 2024. Trump var inledningsvis mycket kritisk mot Biden vid Rysslands invasion och hävdade att den aldrig skulle ha skett om han fått chansen att som president förklara för Putin vad som gällde. Men Trumps gamla uttalanden om Putin som ett ”geni” – och att han litar på Putins försäkringar om att Ryssland inte försökte påverka presidentvalet, trots att USA:s säkerhetstjänster hävdar motsatsen – ligger kvar i bakgrunden. Trump positionerar sig nu åt ett annat håll, också han som kritiker av invasionen.

ANNONS

Bidens opinionssiffror är svaga – runt 40 procent – och presidentens parti brukar förlora i mellanårsval. Att fånga upp den starka antiryska stämningen i USA är därför viktigt för presidenten.

– Jag ändrar mig inte, säger han om sitt uttalande om Putin och makten.

Det är lika mycket en signal till de amerikanska väljarna som till omvärlden.

LÄS MER:Analys: Positiva signaler – men menar Putin allvar?

LÄS MER:Efter tisdagens fredsförhandlingar – Ryssland minskar militär aktivitet

LÄS MER:Så misslyckades Ryssland med att inta Kiev

LÄS MER:"Mina ord om Putin personliga, ej vår politik"

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS