Ryssland har inte haft större styrkor i och vid Ukraina sedan annekteringen av Krim och strider bröt ut i östra delarna av landet 2014. Om det är för att visa styrka eller förberedelser vet vi inte. Kreml vill behålla den ryska närvaron och inflytandet i landet och varnar, som ett skäl, för en massaker mot den ryska minoriteten.
Rysslands biträdande försvarsminister Sergej Rjabkov säger att landet kommer att göra "allt som krävs" för att garantera sin säkerhet vid en upptrappning kring Ukraina. Den ryske försvarsministern Sergei Shoigu talar om ett militärt svar på att Nato drar samman soldater och vapen nära de ryska gränserna, i Svarta havet och Baltikum. Huvuddelen ska delta i en planerad övning, men det är känsligt. Länder som Estland, Lettland, Litauen och Polen låg inom den sovjetiska intressesfär som Vladimir Putin försöker återupprätta, men är nu medlemmar av Nato och EU.
LÄS MER:Oviss framtid när soldater lämnar Afghanistan
Biden i krissamtal med Putin
President Joe Biden talade på tisdagen i telefon med honom och framhöll USA:s ”orubbliga förpliktelse vad gäller Ukrainas suveränitet och territoriella integritet". Amerikanen föreslog ett toppmöte i tredje land för att diskutera denna och andra tvister.
Utrikesminister Antony Blinken manade i Bryssel till nedtrappning. Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg sa att Ryssland måste stoppa den militära uppbyggnaden i och omkring Ukraina, avbryta sina provokationer och omedelbart trappa ned läget. G7 fördömde i ett uttalande de ”storskaliga truppförflyttningarna, utan förvarning, utgör hotfulla och destabiliserande handlingar".
På onsdagen höll Nato ett extra möte om Ukraina. På agendan fanns även Joe Bidens beslut att USA tar hem sina soldater från Afghanistan med början 1 maj. Hemtagandet ska vara klart den 11 september, 20 år efter terrorattackerna som ledde till USA:s längsta krig. USA har cirka 2500 militärer i landet. Vissa förband väntas vara kvar för att garantera diplomaternas säkerhet. Det är inte heller säkert vad som kommer att ske med flera hundra amerikanska specialstyrkor som är inriktade på terroristbekämpning. Även Nato följer USA:s tidtabell.
Enligt avtalet mellan Donald Trump och talibanerna skulle de utländska styrkorna vara ute senast 1 maj. Nu uppges extremiströrelsen inte delta i förhandlingar så länge utlänningarna är kvar. En lokal talibanledare cirka 30 minuters bilväg från staden Mazar-e-Sharif säger till BBC: ”Vi har vunnit kriget, Amerika har förlorat”. Hans mål, säger han, är ett samhälle som åter bygger på islamisk rätt.
Det är inget överdrift att säga att den sköra fredsprocessen i det krigströtta och splittrade landet är i fara. Talibaner har dessutom hotat med att trappa upp våldet. Hur Nato i det läget helt skulle kunna överlåta ansvaret för säkerheten på den trängda afghanska regimen, inför talibanernas återkomst, är svårt att få ihop.
LÄS MER:Biden i samtal med Putin om oro kring Ukraina
Oklart om Sverige stannar utan USA
Storbritannien är en av bidragsgivarna som drar tillbaka sina drygt 700 man när USA försvinner. Sverige har idag bara omkring 15 militärer officiellt i landet. Försvarsdepartementet avvaktade på onsdagen vad som händer.
När samtalen i Wien återupptas på torsdagen om Irans kärnenergiavtal vill USA vara med igen om landet lever upp till villkoren. Men Iran tänker börjar producera uran anrikat till 60 procent som ett svar på vad som sägs vara Israels angrepp mot den iranska kärnanläggningen Natanz under helgen. Israels underrättelsetjänst Mossad pekas ut. Därmed är Iran allt närmare att kunna framställa kärnvapen. Det kommer Israel aldrig att acceptera.
Samtidigt fortsätter de kinesiska ”stridsövningarna” mot Taiwan. USA står på taiwanesernas sida. Det finns en risk för att det förr eller senare övergår i en kinesisk invasion och en konfrontation mellan kärnvapenmakterna USA och Kina. Det finns ingen militär lösning, bara diplomati, framhöll Joe Biden i sitt tal på onsdagskvällen om att det är tid att avsluta USA:s längsta krig. Men förödande misstag har begåtts många gånger i historien och upprepas ständigt.
