Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Jan Höglund: Bara Putin kan stoppa kriget i nordöstra Syrien

Efter den turkiska invasionen förvärras läget hela tiden. Omvärlden protesterar och hotar med sanktioner. Men bara en person kan stoppa kriget, den ryske presidenten Vladimir Putin. Medan USA abdikerar har han förvandlat Syrien till sitt protektorat och Mellanöstern sin inflytandesfär.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Både Syriens president Bashar al-Assad och Vladimir Putin dras nu in i striderna vid den nya krigsfronten. Direkt eller indirekt. Ryssen är en maktspelare som har ökat sin regionala betydelse med permanent militär närvaro i Syrien och USA:s successiva tillbakadragande.

Det understryks av beslutet att flytta de sista omkring 1 000 amerikanska soldaterna i norr och den kurdiskledda SDF-milisens desperata vädjan till Damaskus om hjälp för att stoppa de turkiska trupperna. Det var en sista utväg, enligt SDF:s befälhavare Mazloum Adbi:

"Om vi måste välja mellan kompromiss och förintelse, väljer vi vårt folk."

SDF domineras av kurdiska YPG. Det var USA:s viktigaste bundsförvant i kampen mot Islamiska staten, IS, i Syrien fram till förra söndagen. I ett telefonsamtal med sin turkiske kollega Erdogan lovade då Donald Trump att inte stå i vägen när den turkiska krigsmakten gick in i nordöstra Syrien för att upprätta en 30 kilometer djup terrorfri zon söder om den turkiska gränsen. Amerikanen gav Erdogan ansvaret för de över 10 000 misstänkta IS-krigare som hålls i läger inom eller i närheten av zonen.

Vill neutralisera de kurdiska förbanden

Målet för den överlägsna turkiska krigsmaskinen, förstärkt av syriska gerillagrupper som kämpar mot Assad-regimen, är främst att neutralisera de kurdiska förbanden, som Erdogan kallar terrorister. På måndagen kom rapporter om att regimstyrkor nått till ett område mellan städerna al-Hasakha och Ras al-Ayn bara sex kilometer från den turkiska gränsen. Det tyder på att en direkt konfrontation kan vara förestående.

I den snabbt eskalerande konflikten drivs allt fler människor på flykt, men inte längre norrut. I Turkiet finns sedan tidigare över 3,5 miljoner syriska flyktingar från det över åtta år långa kriget. Men nu är Turkiet angriparen. Samtidigt kommer uppgifter om att IS-anhängare gör uppror och flyr från läger som inte längre kan skyddas tillräckligt när de kurdiska vakterna behövs på annat håll.

För att sätta press på Turkiet har flera länder infört vapenembargon. EU:s utrikesministrar fördömde på måndagen Turkiets militära agerande "som allvarligt underminerar stabiliteten och säkerheten i hela regionen". Det kan även bli aktuellt med ekonomiska och personliga sanktioner, också från USA.

Putin kan stoppa kriget

Men om någon kan få ett snart slut på den turkiska frammarschen och motoffensiven borde det vara Vladimir Putin. Han ingrep militärt i Syrien när regimen var på defensiven och på väg att förlora. Nu har stora delar av landet återvunnits med hjälp av ryskt stridsflyg, ryska kryssningsmissiler och specialförband. Attackerna är ofta urskillningslösa och med civila mål som till exempel sjukhus. Det sista rebellfästet i nordväst Idlib är under belägring. Där finns flera miljoner människor, många internflyktingar.

Och med avancemanget i nordöst kan regeringskontrollerade förband få tillbaka ett fäste också där. För Putin är det att ha allierade på alla sidor:

Han har fredsinitiativet tillsammans med Turkiets och Irans ledare. Liksom Ryssland har båda dessa länder reguljära stridande enheter i Syrien och som i nordöst nu står mot varandra. Putin har manat till eftertanke och hoppas snart få börja en politisk process Syrien, säger han i en intervju med arabiska medier inför ett besök i Saudiarabien på måndagen.

Styrs av egna intressen

Kungadömets dödsfiende är Iran. Det stör inte Putin. Han styrs av egna politiska, militära och ekonomiska intressen och en egen logik.

Efter kritik från försvarsalliansen Nato, där Turkiet är medlem, frågade president Erdogan:

— Vilken sida ska ni välja? Med era Natoallierade eller terrorister?

Turkiets ambassadör i Stockholm Emre Yunt sade vid en pressträff att hans land inte köper krigsmateriel från Sverige som används för direkt krigföring, utan bara sekundärt.

— Men om inte Sverige säljer vapen hittar vi ett annat land att köpa från.

Turkiet har redan rört upp känslor inom Nato för att ha anskaffat ett ryskt avancerat luftvärnsrobotsystem. Det anses vara ett hot mot västländernas och alliansens stridsflyg. Med Putin har Erdogan också kommit överens om öka handeln i lokala valutor för att minska beroendet av västvalutor.

I världspolitiken har Putin blivit en vän att ty sig till när andra blir ens fiender.