Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Alauddin Kahn/GP
Bild: Alauddin Kahn/GP

Jan Höglund: Avgörande månad för kriget i Afghanistan

USA:s trupper ska ha lämnat Afghanistan om en månad. Det lovade Donald Trump om talibanerna förhandlar om fred. Men kriget fortsätter och riskerar att trappas upp.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Afghanistans befolkning är hårt drabbad av terror, förtryck och lidande. Statistik över allt fler offer ger en aning, men inte intryck och känslor. Närvaro i vardagen för afghaner är ofta rädsla för bomber och överfall, död och lemlästning; oro för att kunna försörja familjen och överleva i ett krigshärjat, söndrat och ojämlikt samhälle med djupt rotade etniska och religiösa tabun.

Tjugo år har snart gått sedan terrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Det var så det senaste kapitlet i Afghanistans dramatiska historia började. Den väpnade islamistiska talibanrörelsen grundades i den afghanska staden Kandahar 1994 och kom snabbt att inta huvudstaden Kabul. Stränga sharialagar infördes. Kvinnor gömdes i ytterplagg som täckte hela kroppen och ansiktet. Offentliga avrättningar och stympningar var avskräckande. Allt i stort och smått präglades av talibanernas extrema tolkningar av Islam och övervakning att de följdes.

De skyddade al Qaida-ledaren Usama bin Ladin. Efter 9/11 var det en direkt anledning till att USA med stöd av allierade inom försvarsalliansen Nato gick till anfall. Det dröjde inte länge innan talibanerna retirerade för övermakten, men de gav aldrig upp. I dag kontrollerar de stora delar av landet och utmanar regeringens säkerhetsstyrkor.

Ödesdigert vägval: fortsatt krig eller fred

Trots den massiva militära, humanitära och ekonomiska internationella insats som har gjorts efter 2001 för att demokratisera och reformera Afghanistan står landet åter inför ett ödesdigert vägval: fortsatt krig eller början på en fredsprocess.

USA:s förre president lovade sina väljare att avsluta de långa krigen. Kvar efter att han lämnade Vita huset i januari finns omkring 2 500 amerikanska soldater i landet. Han kom överens med talibanerna, under denna långa och svåra tid dödsfienden, om ett fullständigt tillbakadragande till den 1 maj om de valde diplomati före vapen, minskade sina militära aktiviteter och satte sig ner till förhandlingar med den afghanska regeringen om en politisk lösning.

Aghanska säkerhetsstyrkor står vakt vid platsen för ett självmordsattentat söder om Kabul i april 2019. Flera civila dödades i attentatet som enligt Afghanska myndigheter var riktat mot en afghansk militärbas. Regeringen anklagade Talibanerna för dådet. Bild: Rahmat Gul
Aghanska säkerhetsstyrkor står vakt vid platsen för ett självmordsattentat söder om Kabul i april 2019. Flera civila dödades i attentatet som enligt Afghanska myndigheter var riktat mot en afghansk militärbas. Regeringen anklagade Talibanerna för dådet. Bild: Rahmat Gul

Det har skett, men går trögt och utan genombrott. Samtidigt fortsätter attackerna från självmordsbombare och dödandet av civila och militärer från extremistgrupper som talibanerna och IS. Inget talar idag för en vändning till det bättre. Tvärtom har talibanerna hotat med mer våld om USA inte håller en tidtabell som är på väg att spricka.

Biden: ”Svårt uppfylla tidsfristen”

Vid sin första presskonferens i Vita huset sa president Joe Bilden förra veckan:

– Det blir svårt att uppfylla tidsfristen den 1 maj. Bara när det gäller taktiska skäl är det svårt att få ut dessa trupper. Det är inte min avsikt att stanna där länge. Men frågan är hur och under vilka omständigheter uppfyller vi det avtal som gjordes av president Trump?

På frågan om han trodde att trupper fanns kvar även nästa år svarade Biden försiktigt:

– Jag kan inte föreställa mig att så är fallet.

LÄS MER: Talibanhot om attacker mot utländska styrkor

Presidenten varnas av sina närmaste rådgivare och Nato-chefen Jens Stoltenberg för att Afghanistan åter kan bli en bas för internationell terrorism om de utländska förbanden dras tillbaka. Vad det skulle betyda för afghanska män, kvinnor och barn om talibanerna på nytt fick inflytande över deras liv är en oroande aspekt.

USA föreslår en övergångsregering i Afghanistan för att få fart på fredssamtalen. President Ashraf Ghani vill istället ha ett nyval så snart som möjligt.

– Min största ära kommer att vara att överlämna auktoritet till min valda efterträdare, sa han vid en konferens i Tadzjikistan på tisdagen.

LÄS MER: Biden pressas om migration, krig och Kina

Förkastar förslag om övergångsregering

Nyhetsbyrån Reuters rapporterade förra veckan att Ghani skulle föreslå nytt presidentval inom sex månader enligt en plan som han avsåg att lägga fram som ett motbjudande till det amerikanska förslaget som han förkastar, enligt två regeringstjänstemän.

Ghani tillträdde 2014 och svors in för en andra femårsperiod förra året. När en politisk överenskommelse uppnåtts bör den godkännas av en afghansk församling, kallad Loya Jirga, följt av ett eldupphör med internationell övervakning.

Talibanerna har hittills avvisat ett eldupphör och sagt att de inte direkt skulle gå med i en tillfällig regering. New York Times konstaterade i ett reportage från Kabul att medan det internationella samfundet kämpar för att säkerställa fred i Afghanistan, tror talibanerna att de har överhanden och besegrat fienden.