Annelie Pompe bestiger toppkammen på Antarktis högsta berg

ANNONS
|

Ett gäng okända män och jag. Det är oftast så det ser ut på kommersiella klätterexpeditioner. Det största samtalsämnet är såklart vårt gemensamma intresse; berg. Introduktionen startar oftast genom en snabb jämförande utvärdering av varandra genom att fråga vilka berg de andra har klättrat på tidigare. Detta var första gången för alla på Antarktis.

Av någon anledning är det alltid många fler män än kvinnor. Män är såklart fysiskt starkare, så man måste träna hårdare som kvinna för att hålla samma tempo och bära lika mycket vikt. I övrigt är det inte så stor skillnad. Den vanligaste frågan är ”hur går man på toaletten?” Jo, det finns en uppfinning som heter she wee; en tratt med rör som gör att man kan stå upp och kissa utan att förfrysa rumpan. Visst är det annorlunda att rada upp sig bland männen och kissa utför ett stup. På Antarktis var det ännu mer speciellt. Man får inte smutsa ner snön på denna orörda vackra kontinent, så man fick kissa i en flaska och hälla i ett särskilt hål i isen. Bajsa gjorde man i en påse som sedan togs tillbaks till civilisationen på fastlandet.

ANNONS

Antarktis är hårt, kallt och oändligt vackert. Det är en enorm upplevelse bara att vara där. Det är så tyst och så vitt. Inga växter eller djur. Det högsta berget på kontinenten heter Mt Vinson, 4 892 meter. Det är ett ”lågt” berg i jämförelse med övriga 7summits, men det var bland mina tuffare berg. Jag blev sjuk med feber och luftvägsinflammation. Återhämtade mig halvvägs och var redo för en toppattack.

Toppattacken är ingen attack. Ofta går man som långsammast mot slutet av berget för att klara av acklimatiseringen utan att få höghöjdssjuka. Några av männen i gruppen började tävla i hur snabbt de kunde klättra. Det sitter i skägget. Då och då lyser det igenom att det är fortfarande en machokultur att bestiga berg. Den manliga klättertraditionen är lång. Berg besegras och erövras för kung och fosterland. Det finns de som inte tycker kvinnor hör hemma i bergen. Kanske förminskar vi deras bragd. Verkar berget lättare och mindre macho om ”till och med en tjej” kan klättra det? Jämförelsen blir en glädjedödare.

Jag hade tårar i ögonen nästan hela vägen uppför toppkammen på Antarktis högsta berg. Jag var på väg att klara mitt sex år långa projekt att bestiga 7summits. Tårarna frös på kinderna. Jag grät av lika delar glädje och tomhet över att det skulle ta slut. Upplevelsen var magisk.

ANNONS

Hur långt bort, hur farligt eller hur dyrt ett äventyr eller en upplevelse är spelar ingen roll. Alla äventyr räknas.

Jag blir ledsen varje gång någon kommer fram till mig och börjar meningen med ”det är ju ingenting mot det du gjort, men …” De små, oväntade händelserna är ibland de största upplevelserna. Jämförelser är en glädjedödare. Din personliga upplevelse, vad du lärt dig och upplevt är oändligt mycket större än ett berg.

Annelie Pompe
TEXT
Annelie Pompe
ANNONS