Alla kurvor pekar fel för att Donald Trump skall kunna vinna sitt omval. Opinionsmätningarna ger den demokratiske utmanaren Joe Biden ett kraftigt försprång. USA:s BNP har rasat med 32,9 procent under andra kvartalet, arbetslösheten stiger och omkring 20 procent av amerikanerna är beroende av de ekonomiska bidrag som skall fasas ut inom de närmaste veckorna. Spridningen av covid-19 är inte under kontroll och antalet döda har just passerat 150 000.
Med bara tre månader kvar till valdagen är utsikterna små att Donald Trump skall kunna vända utvecklingen. Även om ett vaccin skulle kunna vara klart i oktober har inte massvaccinering kunnat börjat genomföras. En tredjedel av amerikanerna är, enligt opinionsmätningar, dessutom tveksamma till att vaccinera sig.
Inte första gången
Donald Trump har även tidigare varit inne på att skjuta upp presidentvalet. Men den lagstadgade dagen är ”den första tisdagen efter den första måndagen i november”. Den tidigast möjliga dagen är 1 november och den senaste 8 november. I år är valdagen den 3 november.
Det är en lång och komplicerad process att ändra valdagen. Beslutet om valdagen antogs som federal lag 1845. För att ändra detta krävs att kongressen röstar ja och att lagen signeras av presidenten .Men en sådan aktion kommer att leda till att lagen prövas i en rad rättsliga instanser. Den amerikanska konstitutionen har dessutom satt den 20 januari som datum för när presidenten måste svära eden.
Vet vad han gör
Men Donald Trump vet att hans förslag, som utformas som en fråga, inte är genomförbart. Han ställer den för att kunna ifrågasätta hela det amerikanska valsystemet om han förlorar.
Inför det förra valet 2016 sade han att han inte skulle acceptera valresultatet om Hillary Clinton vann. När Clinton förlorade fortsatte Trumpkampanjen mot henne genom att ifrågasätta att hon fått tre miljoner fler röster än han. Presidentval avgörs inte av avlagda röster totalt utan av antalet elektorsröster som vinns i varje delstat. Den kandidat som segrar i en delstat - om än knappt - vinner alla delstatens elektorsröster.
Trump drev frågan om röstfusk en tid men släppte den när omräkningar i vissa valdistrikt genomförts och inga avgörande oegentligheter upptäckts.
I år siktar Trump in sig på röstningen med brev, som väntas öka på grund av covid-19-spridningen då väljare tvekar att gå till vallokalerna. Demokraterna driver frågan om röstning med brev och uppmanar väljarna att i god tid se till att de fått hem alla nödvändiga dokument från valmyndigheten i delstaterna.
Anser att poströstning leder till valfusk
Trump har redan sagt att han kanske inte accepterar valutgången i år heller. Han hänvisar till det valfusk som han anser att röstningen med brev ger möjlighet till.
När han nu ventilerar frågan om att skjuta upp valdagen hoppas han antagligen att få republikanska kongressledamöter och senatorer med på idén. Men tankar på samma sak tidigare – som under inbördeskriget, första världskriget och andra världskriget – fick aldrig stöd även om det finns en klausul som säger att exceptionella händelser kan ge möjlighet till lagändring.
Att ifrågasätta demokratiska val i USA är också en uppförsbacke. Även efter det kaotiska valet 2000 – som ledde till omräkningar och oklarhet om valutgången – samlades USA kring valutgången som Högsta Domstolen, HD, beslutade sex veckor efter valdagen.
LÄS MER:Trumps tweet: Skjuta upp valet?
