FN firade på måndagen att organisationen har funnits i 75 år. Förtjänsterna är många, men också utmaningarna. I utkastet till ett gemensamt uttalande står att världen har ännu inte blivit vad grundarna hoppades på ”med växande klyftor, fattigdom, hunger, väpnade konflikter, terrorism, osäkerhet, klimatförändringar och pandemier”.
Generalförsamlingens stats- och regeringschefer möts på distans på grund av den värsta katastrofen, sett till hälsa och försörjning, som har drabbat jorden i modern tid. Samhällen och kontinenter har stängts ner, invånare isoleras och ekonomierna rasar. Samtidigt ökar smittspridningen och når kritiska nivåer, som i Storbritannien. Efter över sex månader vet ingen expert eller siare när det vänder och hoppet ställs till ett vaccin som ännu inte finns och är godkänt.
Det statistiskt värst drabbade landet är också högkvarter för FN, USA. På måndagen fanns enligt Världshälsoorganisationen WHO över 6,7 miljoner bekräftat smittade i landet och snart 200 000 döda. Det slår hårt mot många medborgare och företagare, och i frustration är det inte bara polisvåld och rasism som har framkallat oro.
Ny HD-domare ny stridsfråga i valrörelsen
I den starkt polariserade nationen rör nu ytterligare en fråga upp känslorna inför presidentvalet den 3 november: utnämningen av en ny domare i högsta domstolen efter den i fredags avlidna Ruth Bader Ginsburg. I USA vilar demokratin på tre pelare: presidenten har den exekutiva makten, kongressen den lagstiftande och HD den dömande.
Domarnas tolkningar har ett enormt inflytande i principiellt viktiga frågor, till exempel om kvinnors rätt till abort och om det är förenligt med konstitutionen att räkna om röster i ett presidentval. Problemet är att tillsättningen av nya domare sker på förslag av presidenten och har politiserats allt mer. Donald Trump har fått två kandidater med starkt konservativa värderingar godkända under sin mandattid och nu vill han, och det republikanska partiet, att en ny domare utses redan före valet. Det motsätter sig dock demokraterna i starka ordalag, inte minst partiets presidentkandidat Joe Biden.
Men om det är den turbulenta inrikespolitiska fonden till FN-mötet i New York, är det president Trumps utrikespolitik som på allvar skakar det internationella samfundet, och inte minst i FN:s säkerhetsråd. Tidigare har han lämnat klimatavtal, anklagat WHO för att gå Kinas ärenden och hotat med sanktioner mot chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag för att hon utreder misstänkta amerikanska krigsbrott i Afghanistan.
Trump lämnade för två år sedan kärnenergiavtalet som skulle förhindra Iran från att utveckla atomvapen. Han hävdade att den iranska regimen bryter sina löften. Det håller ingen annan avtalsslutande part med om. När säkerhetsrådet nyligen röstade om ett amerikansk förslag om nya sanktioner var 13 länder av 15 mot detta.
Men nu bryter Trump med alla som inte följer hans linje, inklusive de permanenta medlemmarna av säkerhetsrådet, genom att ensidigt återinföra de sanktioner som hävdes i samband med att avtalet skrevs på 2015. Han gör det, enligt utrikesminister Mike Pompeo, genom att åberopa en mekanism i FN:s resolution 2231.
USA hotar allierade med straffåtgärder
Pompeo hotar även med straffåtgärder mot de allierade som inte följer USA:s beslut. Detta tillbakavisas dock starkt från Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov talar om ett hänsynslöst drag och varnar för att det kan urgröpa säkerhetsrådets auktoritet. EU:s utrikeschef Joseph Borrell anser att USA inte längre kan anses följa avtalet och därmed inte ha rätt att initiera en process för att åter införa sanktionerna.
På tisdagen kommer flera av världens mäktigaste ledare att hålla inspelade tal i FN om tillståndet i världen och vad som kan göras åt det. På den långa listan finns Donald Trump, Rysslands Vladimir Putin, Kinas Xi Jinping och Irans Hassan Rohuani. Deras påverkan och ansvar är avgörande, men om deras tal gör någon skillnad – om de tar steg för att hejda de växande klyftorna och motsättningarna – är osäkert i den skakade världsordning som deras rivalitet har lett till.
LÄS MER: Ny världsordning i coronans tid
