Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

EU-kommissionens avgående ordförande Jean-Claude Juncker. Hans efterträdare är en av frågorna för EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel. Bild: Virginia Mayo

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Analys: Svåra frågor på EU-toppmöte med brittisk huvudvärk

Vem blir ny ordförande för EU-kommissionen? Frågan kommer upp vid toppmötet i Bryssel på torsdagen. Men unionens stats- och regeringschefer står inför flera avgöranden och drar åt olika håll. Mer än någon annan medlem bidrar britterna till huvudvärken.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Efter valet till EU-parlamentet formerar sig medlemmarna i olika partigrupper för att kunna arbeta effektivt när församlingen återsamlas den 2 juli. Fredrik Federley (C) ville bli ordförande för den liberala gruppen, men hoppade av. Nu blir det istället Rumäniens förre premiärminister och EU-kommissionär Davian Ciolos.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I Storbritannien vann Brexitpartiet, bildat i protest av Nigel Farage, med över 30 procent av rösterna. Det ger 28 mandat i EU-parlamentet. Oavsett vilken plattform de får är målet givet: Att från insidan verka för ett brittiskt utträde.

Nationalistiska och högerpopulistiska Lega i Italien segrade också stort i parlamentsvalet. Det väntas försvåra inte minst en gemensam lösning på migrationsfrågan. Att den är akut belyses av nya siffror från FN:s flyktingorgan UNHCR på onsdagen. Över 70 miljoner människor är på flykt från sina hem i världen. Det är fler än någonsin.

EU-chefsförhandlare Michel Barnier kan få leva med fortsatt ovisshet om brexit, om han inte får nytt toppjobb.. Bild: Virginia Mayo

Salvinis politik slår hårt mot migranter

I Europa fortsätter strömmen av migranter över Medelhavet, men i Italien stoppas utländska räddningsfartyg och hjälparbetare riskerar böter. Den är en följd den hårda linje som Legas ledare, den italienske inrikesministern Matteo Salvini, driver. Häromdagen var han i USA och träffade vice president Mike Pence och utrikesminister Mike Pompeo.

– Vid en tidpunkt då EU:s institutioner är sköra och förändras betydligt, vill Italien vara USA:s första partner i Europa, var Salvinis budskap.

Han riktade också udden mot en politik som fryser ute Ryssland.

– Det vore ett strategiskt misstag, både ekonomiskt och geopolitiskt, om vi skjuter bort Ryssland från västländerna.

Om det kommer att påverka EU:s ekonomiska sanktioner, är bara en av alla frågetecken som finns när EU-parlamentet öppnar med nya styrkeförhållanden. De ska dessutom vara med och godkänna nya toppnamn som får en central roll i hur politiken utformas och genomförs: ny ordförande för EU-kommissionen efter Jean-Claude Junker, ny permanent rådsordförande efter Donald Tusk och ny hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik efter Federica Mogherini.

Osäkert vem som tar över efter Juncker

Det är osäkert om ledarna vid toppmötet kan enas om namnen. Enligt Donald Tusk har konsultationerna visat att det finns olika åsikter och intressen men också en gemensam vilja att avsluta den här processen före EU-parlamentets första sittning. Han är dock försiktigt optimistisk, heter det.

Den största partigruppen i parlamentet, kristdemokratiskt konservativa EPP, anser att deras kandidat, tysken Manfred Weber, är given. Men stats- och regeringscheferna har sista ordet, även om beslutet formellt tas av parlamentarikerna. Statsminister Stefan Löfven (S) bedömer att ett förslag om namn för topposterna kan läggas tidigast under torsdagen. Det är oklart om Weber kan samla tillräckligt stöd.

En av Webers utmanare är den nederländske socialdemokraten Frans Timmermans. Han lyfts även fram som möjlig ny utrikeschef. Utrikesminister Margot Wallström (S) beskriver honom som väldigt duktig och med rätt instinkter.

En annan tänkbar ordförande är EU-kommissionären med ansvar för konkurrensfrågor, danska Margrethe Vestager. Även franske Michel Barnier, som är EU:s chefsförhandlare om brexit, framhålls som en kompromisskandidat.

Brexit förblir molande huvudvärk

Han lär dock i sin nuvarande position ha en het och oviss höst framför sig. Just nu sållas namnen ut i kampen om vem som ska bli nya premiärminister efter Theresa May. Favorittippade Boris Johnson har gett ett besked: Den 31 oktober, med eller utan avtal, lämnar britterna EU. Men vare sig han eller någon annan av de återstående kandidaterna vill ha en oordnad reträtt. De vill omförhandla utträdesavtalet, och det har EU:s politiska ledare och Barnier konsekvent sagt nej till.

Därmed förblir brexit en molande huvudvärk under överskådlig tid.

Toppmötet ska även diskutera EU:s budget för 2021-2027. Det är en annan svår fråga som hänger samman med brexit. Det finns krav på att länder som Sverige ska betala mer, vilket den svenska regeringen motsätter sig. Men förvirringen är fullständig eftersom EU fortfarande består av 28 länder, och ingen vet när britterna lämnar.