Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Lars Larsson/TT
Bild: Lars Larsson/TT

Jan Höglund: Analys: Strid väntar efter uppgörelsen i Bryssel

En historisk dag för Europa. Eller ett val mellan pengar och moral och rättsstatens principer. EU-uppgörelsen delar meningarna och väcker debatt. Striden om innehållet och genomförandet är långt ifrån över. Fråga Stefan Löfven (S).

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

EU:s stats- och regeringschefer satt under dagar och nätter, i över 90 timmar, i samtal om EU:s långtidsbudget för de kommande sju åren och den återhämtningsfond som ska hjälpa de länder som är hårdast drabbade av pandemin. Av sammanlagt 1 825 miljarder euro ska EU-kommissionen låna upp 750 miljarder med medlemsländerna som garanter. Av dessa ges 390 miljarder euro i form av coronabidrag.

Tyskland och Frankrike ville att bidragspotten skulle vara 500 miljarder euro. Sverige tillhörde en kvartett som beskylldes för att vara snåla när de bara ville ge stöd genom lån utan att belasta framtida skattebetalare. Men Stefan Löfven fick överge principen för att nå en förlikning som han anser är bra för Sverige och Europa.

”Vi står bättre rustade att hantera coronakrisen”

Vid en pressträff på tisdagen resonerade statsministern att Europa står inför stora utmaningar, och med återhämtningspaketet står vi bättre rustade att hantera coronakrisen och de ekonomiska effekterna av den. Han menade att han värnat den svenska EU-avgiften genom att hålla nere budgetens omfattning och kunnat säkra de största svenska rabatterna någonsin.

Enligt Stefan Löfven har Sverige fått igenom ett starkare miljö-och klimatfokus. Minst 30 procent av budgeten läggs på miljö-och klimatinriktade åtgärder. Det är cirka 100 miljarder euro mer än under den förra budgetperioden, hävdade han.

– Eftersom vi har fått gehör i våra svenska prioriteringar och säkrat stora rabatter så kunde vi till slut acceptera en bidragsdel som vi har bantat ner från ursprungsförslaget, sade Stefan Löfven enligt ekot.

Ungern och Polen har avvisat varje koppling mellan EU-medel och respekten för rättsstatens principer. Nu går de med på en mekanism där klagomål kan tas upp av Europeiska rådet. Men det är oklart hur det ska fungera i praktiken och huruvida det krävs enighet för att rösta om en åtgärd mot ett land. Det skulle innebära att ett land kan lägga in sitt veto genom att rösta nej.

Att leva upp till EU:s gemensamma demokratiska värden är viktigt för Stefan Löfven och han driver dem hårt. Men efter synpunkter på att formuleringarna i överenskommelsen är vaga på denna punkt påminner han om att motståndet varit hårt från vissa länder, och att den nya mekanismen är ett nytt element i EU:s budget.

Partipolitiskt bråk efter överenskommelsen

Vänsterpartiet och Moderaterna beskyller regeringen för att inte ha fått skriftlig redovisning inför slutförhandlingen. M-ledaren Ulf Kristersson skriver på Facebook att statsminister Stefan Löfven (S) under nattens EU-toppmöte "accepterat urvattnade formuleringar om hur rätten till bidrag också ska förenas med tydliga krav på respekt för rättsstaten” utan att stöd sökts för det i riksdagens EU-nämnd.

Löfven försvarar sig med att de informerar hela tiden, i alla frågor. Han kommer dock tillbaka till Sverige med vetskapen om att V kommer att KU-anmäla hanteringen, enligt partiledaren Jonas Sjöstedt.

EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L) tycker det är olyckligt att EU-ledarna missade chansen att stå upp för rättsstaten genom skrivningar som i ett sent skede vattnades ur under pressen av att få en uppgörelse: ”Nu missar EU ett gyllene tillfälle att öka pressen på länder som ignorerar grundläggande principer”, skriver hon på Instagram.

Redan på torsdagen ska Europaparlamentet vid ett extrainsatt plenarsammanträde börja diskutera budgetförslaget. Parlamentarikerna måste godkänna det innan det kan träda i kraft, sannolikt inte förrän under nästa år. Utgången i det splittrade församlingen är inte heller given vilket öppnar för förändringar.

Merkel: ”Britternas utträde har skapat ny dynamik”

Den franske presidenten Emmanuel Macron hyllar coronapaketet som ”en historisk förändring för vårt Europa och eurozonen”. Hans viktigaste partner, den tyska förbundskanslern Angela Merkel, säger att Storbritanniens utträde ur EU har ändrat balansen mellan de kvarvarande 27 medlemmarna och skapat en ny dynamik.

Aktivisten Greta Thunberg är inte lika imponerad och skriver på Twitter: ”EU-mötet resulterade som väntat i några vackra ord, några vaga avlägsna ofullständiga klimatmål nästan omöjliga att spåra och en komplett förnekelse av klimatnödläget”.

Ingen regeringschef behövde lämna toppmötet som förlorare. Alla kunde komma hem och kalla sig segrare. Tolkningen är fri. Men deras överenskommelse väcker starka reaktioner, och vägen framåt blir säkert inte rak och enkel trots tisdagsmorgonens jubel i Bryssel.