Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Amerikanska militära fordon på en huvudväg i nordöstra Syrien, måndagen den 7 oktober 2019. Bild: AP

Analys: Stora risker vid turkisk offensiv i norra Syrien

USA ger Turkiet klartecken att invadera nordöstra Syrien. Amerikanska förband dras bort. Planen är att upprätta en säkerhetszon, neutralisera kurdiska YPG, USA:s allierade i kriget mot IS, och ta ansvar för misstänkta IS-krigare. Det kan sluta illa och bana väg för terroristernas återkomst.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

USA:s president Donald Trump och hans turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan kom tidigare i sommar överens om att arbeta för att inrätta en säkerhetskorridor i norra Syrien. Men Erdogan var missnöjd och ville genomföra sin länge planerade invasion.

Detta gick Trump med på i telefon i söndags. "Det är dags för USA att dra sig ur konflikter där dess deltagande inte gynnar amerikanska intressen", enligt presidenten. Men han lämnar ett maktvakuum som ökar osäkerheten ytterligare. Det blir ingen försiktig början på slutet av den över åtta år långa konflikten, utan ett nytt blodigt kapitel. En talesman för de kurdiska styrkorna varnar för att ett provocerat anfall kommer att leda till ett fullskaligt krig.

Att Trump ger Erdogan fria händer och överger en allierad sker mot en komplicerad bakgrund:

På hemmaplan är han hårt pressad av misstankarna om att ha utnyttjat sin ställning för egna politiska syften inför valet nästa år. Det kan leda till riksrätt. Hemma är tonläget högt även med trumpska mått, och polariseringen i det amerikanska samhället ser ut att öka.

Löftet om att ta hem de återstående 14 000 amerikanska i soldaterna i Afghanistan, ett krig som har pågått i 18 år, tycks ha kommit på skam. Efter årslånga samtal med dödsfienden talibanerna bjöds deras representanter in till Camp David för ett personligt möte med Trump. Förhoppningen var att ta ett första steg i en politisk process mot fred. Men talibanerna, som behärskar kanske halva landets yta, genomför ständigt nya bombdåd och attacker. När ännu en amerikan dödades ställde Trump med kort varsel in mötet. Trumps sändebud har inte släppt kontakterna med talibanerna, men freden är lika avlägsen som någonsin.

Inte heller samtalen med Nordkorea ger Trump anledning att fira. Han talar väl om den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-Un trots att denne fortsätter med sina provokativa robottester, nu senast från en plattform i havet eller möjligen en ubåt. Men samtalen om att skrota de nordkoreanska kärnvapnen har inte gått framåt. Den nya samtalsrundan i Stockholm bjöd på bra diskussioner, enligt amerikanska UD USA. Nordkorea hade motsatt uppfattning och lämnade mötet i protest.

Mellanöstern kan vara den största säkerhetspolitiska utmaningen för Trump. Konflikten med Iran kan när som helst leda till en väpnad konfrontation och dra in hela regionen. För Trump och hans allierade Saudiarabien och Israel ligger Iran bakom terrorism och destabilisering. I det av etniska och religiösa motsättningar och protester oroliga Irak och i Syrien finns iranska miliser. Det militära och ekonomiska beroendet av Iran är stort även i Libanon och Gaza. Den gemensamma fienden är Israel.

Islamiska staten, IS, har inget fysiskt kalifat länge, men finns kvar och kan genom radikalisering, rekrytering och smuggling av vapen snabbt växa som hot igen. Tiotusentals misstänkta IS-anhängare hålls inspärrade i läger bevakade av kurdiska styrkor. Vid en offensiv befaras IS kunna utnyttja en kaotisk situation i och utanför lägren under mer samordnade former. Redan finns rapporter om att misstänkta har flytt i lokala upplopp eller med hjälp av mutor.

USA låter Turkiet ta ansvar för alla misstänkta terrorister som har tagits till fånga i området under de senaste två åren. Det beror på, heter det, att Frankrike, Tyskland och övriga europeiska länder som de kommer ifrån inte har hörsammat USA:s begäran om att de ska ta hem sina medborgare och stå för kostnaderna. Kritiken riktar sig även mot Sverige.

Med offensiven vill president Recep Tayyip Erdogan rensa en cirka 30 kilometer djup gränszon från terrorister. För honom är YPG synonymt med terrorstämplade PKK. Han vill också göra det möjligt för 2 av 3,6 miljoner syriska krigsflyktingar i Turkiet att kunna återvända säkert.

Men effekten kan bli den motsatta. Ännu ett krigsfront kan tvinga fler på flykt. Den senaste tiden har strömmarna av migranter till Europa från Turkiet via de grekiska öarna ökat igen, trots att avtalet mellan Turkiet och EU skulle förhindra det. Siffrorna närmar sig sakta katastrofens år 2015 och 2016.

Vad som sker i nordöstra Syrien är kritiskt för utvecklingen både i regionen och internationellt.