Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Jan Höglund: Analys: Spänt inför Kims nyårstal —risk för ökat kärnvapenhot

Efter två år av töväder råder ett kyligare klimat mellan Nordkorea och USA. Kim Jong-Un manar till offensiva åtgärder för att trygga sitt lands suveränitet och säkerhet. Spänt väntar omvärlden på hans nyårstal. Det sker inför ett 2020 med en ökad risk för bruk av kärnvapen i världen.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Diktatorns utspel kom inför ett möte med kommunistpartiets ledare i Pyongyang inför nyårshelgen. Det kan tyda på att Kim är på väg tillbaka till en hård och utmanande linje mot USA och Sydkorea.

Därmed skulle han överge tidigare löften om att medverka till att göra Koreahalvön fritt från kärnvapen, inleda ett närmande till Sydkorea och på sikt till och med vara öppen för att ersätta stilleståndsavtalet från 1953 med ett fredsavtal. I värsta fall fortsätter han istället att utveckla sina kärnvapen och interkontinentala robotar med nya provokativa tester.

Kim Jong-Un har på senare tid i illavarslande ordalag utlovat en julklapp. Den har uteblivit men kan komma i form av ett budskap i Kims tal till nyår, som han satt som bortre gräns för USA att ompröva sin hållning gentemot Nordkorea. I USA finns en oro för att han väljer att återgå till den gamla konfrontationspolitiken.

President Donald Trumps nationella säkerhetsrådgivare Robert O´Brien sade på söndagen till tv-bolaget ABC att USA skulle bli mycket besviket och är berett att vidta åtgärder.

Bakgrunden till bakslaget är att förhandlingarna om en avrustning med USA ligger på is efter ett misslyckat toppmöte mellan Kim-Jong-Un och Donald Trump i Vietnam i februari i år. Det första mötet hölls i Singapore i juni förra året och var historiskt. De båda ledarna träffades även i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea i Panmunjom i juni i år. Det var kortvarigt och vänskapligt, men ledde trots leenden och vaga utfästelser inte framåt.

Orsaken till Kims missnöje är att USA kräver konkreta resultat innan de ekonomiska straffåtgärderna lättas. Det avfärdar nordkoreanen som orimligt. Han är också i stort behov av pengar från utlandet. Det gäller inte bara för att hålla liv i sin överdimensionerade krigsmakt utan för att utveckla sitt i många delar eftersatta och fattiga envälde med 25 miljon invånare. Ryssland och Kina vill lätta på sanktionerna, men på det hela taget är landet isolerat.

De positiva signalerna som på allvar kom med nordkoreanens tal på nyåret 2018 har ersatts med en retorik som påminner om 2017. Trump beskrivs av regimen som gammal och senil och Japans premiärminister Shinzo Abe, en annan nyckelspelare i regionen, kallades nyligen av en UD-talesman efter att ha kritiserat landets robottest för "en idiot och usling" och för "ett vanställt barn".

Trump har å andra sidan ersatt sina närmast kärleksfulla omdömen om nordkoreanen med "raketmannen".

I sitt nyårstal den 1 januari 2018 slog Kim fast att forskningen och industrin ska "massproducera nukleära stridsspetsar och ballistiska robotar". Men han anslog också, högst oväntat, en mer försonlig attityd till sin granne: "Vi ska arbeta tillsammans för att mildra den akuta militära spänningen mellan norr och söder och skapa en fredlig miljö på den koreanska halvön".

Följderna: Nordkorea deltog en månad senare i vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang. Kim mötte och omfamnade Sydkoreas president Moon Jae-In och, mindre ett halv år efter nyårstalet, Donald Trump.

Nu väntar ett nytt budskap från den nyckfulle nordkoreanen. Det kan påverka säkerheten för miljoner människor i vad som har kallats kalla kriget sista gräns. Det anger också tonen i Kims diplomatiska relationer framför allt med väst.

Samtidigt sker en upptrappning av det globala kärnvapenhotet. När internationella avtal för att begränsa domedagshoten överges eller löper ut satsar stormakterna miljarder på att ta fram nya, oövervinnerliga teknologier. Ryssland presenterade häromdagen en hypersonisk robot, Avangard, som ska kunna bestyckas med kärnvapen. Den uppges kunna färdas över 20 gånger snabbare än ljudet. Enligt president Vladimir Putin kan den penetrera dagens och framtida försvarssystem.

Uttalanden från både ryskt och amerikansk håll utesluter inte heller att mindre, taktiska kärnvapen kan komma att användas för att, med ett citat ur ett Pentagondokument, "skapar villkor för avgörande resultat och återskapande av strategisk stabilitet".

Det sänker tröskeln drastiskt för användande och ökar riskerna för mänskligheten inför ett nytt och ovisst årsskifte.