Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bilden visar platsen där Mohsen Fakhrizadeh mördades i Absard, en liten stad utanför Tehran.
Bilden visar platsen där Mohsen Fakhrizadeh mördades i Absard, en liten stad utanför Tehran.

Jan Höglund: Analys: Spänningen stiger efter mord på iransk kärnforskare

Spänningen stiger i Mellanöstern efter det dödliga attentatet mot mannen som anses vara Irans ledande kärnforskare. Det utfördes, enligt lokala källor, av terrorister. Som misstänkt utpekas den israeliska underrättelsetjänsten Mossad.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Mohsen Fakhrizadeh angreps på fredagen och fick skador som han inte överlevde. Det inträffade i Absard utanför huvudstaden Teheran i vad som beskrivs som ett bakhåll.

I ett uttalande av Irans försvarsdepartement heter det: ”Beväpnade terrorister angrep ett fordon med Mohsen Fakhrizadeh, chef för ministeriets forskning- och utvecklingsorganisation. Efter en strid mellan terroristerna och hans livvakter fördes herr Fakhrizadeh skyndsamt till sjukhus med allvarliga skador. Tyvärr var de medicinska teamens åtgärder för att rädda honom inte framgångsrika och minuter senare avled han.”

Irans utrikesminister Javad Zarif misstänker att Israel är inblandat i ännu ett attentat mot vetenskapsmän inom det iranska kärnenergiprogrammet. På fredagen fördömde han på Twitter dödandet. ”Denna feghet – med seriösa indikationer på Israels roll visar på gärningsmännens desperation”, skriver han och uppmanar det internationella samfundet att protestera mot vad han betecknas som statsterror.

LÄS MER: Iran: Ledande kärnforskare mördad

Hyllas som martyr

Den iranska regeringen har hyllat Fakhrizadeh som martyr.

Chefen för det islamska revolutionsgardet har utlovat revansch för mordet. Generalmajor Hossein Salamin kallar attentatet på kärnforskaren ”det mest tydliga brottet mot den globala hegemonin för att förhindra vår tillgång till modern vetenskap”.

Tidigare i år dödades Qassem Soleimani, ledare för det iranska revolutionsgardets elitstyrka Quds, i en amerikansk drönarattack utanför Bagdads internationella flygplats. USA klassar revolutionsgardet, som är verksamt både inrikes och i utlandet, som en terrororganisation.

Det var för att stoppa Iran från att utveckla sitt kärnenergiprogram till kärnvapen som USA var en drivande kraft bakom den internationella kärnteknikavtalet 2015. Det undertecknades av Iran, de fem permanenta medlemsstaterna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland. Det innebar, i korthet, reglering och övervakning mot att sanktionerna togs tillbaka.

Men 2018 hoppade Donald Trump ensidigt av överenskommelsen och införde hårda ekonomiska sanktioner. Amerikanen anklagar regimen för att vara terrorns största sponsor och den destabiliserande kraften i Mellanöstern.

LÄS MER: Trump i offensiv mot Iran – med ett finger på avtryckaren

Iran ett existentiellt hot mot Israel

Mohsen Fakhrizadeh finns namngiven i det internationella atomenergiorganet IAEA:s bedömning innan kärnteknikavtalet fanns på plats. Hans roll beskrevs, enligt TT, som att överse verksamhet "till stöd för en möjlig militär dimension inom (Irans) kärnenergiprogram".

Israel betraktar Iran som ett existentiellt hot inte minst genom sina väpnade anhängare i Libanon, Syrien och Gaza och har länge hävdat att landet håller på med en förtäckt utveckling av kärnvapen. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu nämnde Mohsen Fakhrizadeh i ett tal 2018 när han han lade fram vad bilder och specifikationer som insamlats i Iran och skulle belägga de iranska planerna.

I samband med det amerikanska presidentvalet varnade en av Netanyahus ministrar Joe Biden för att gå tillbaka till avtalet med Iran, så som han har antytt. Det kan leda till ett krig mellan Israel och Iran, hette det.

Iran insisterar på att deras kärnprogram bara är för fredligt bruk. Men efter det amerikanska avhoppet har Iran brutit mot löften i avtalet och tänker bara följa dem om USA tar bort sanktionerna. Det väntas dock inte Joe Biden gå med på utan nya förhandlingar och förpliktelser. Det gör att han sitter i en svår sits.

Samtidigt ökar oron för att president Trump ska angripa Irans kärnanläggningar innan han avgår. Han har, enligt uppgift, frågat sina militära rådgivare vilka optioner som finns och strategiskt bombflyg av typ B52 har flyttats till regionen.

Mellan 2010 och 2012 dödades fyra iranska kärnforskare i dåd som Iran anklagar Israel för att ha utfört. Efter mordet på Mohsen Fakhrizadeh ökar oron för vad som kan bli nästa steg i den explosiva regionen och i ett ytterst känsligt och riskfyllt vakuum mellan två amerikanska presidenter.