Demokraterna har delat upp sina kandidater i två debattgrupper. För att få delta krävs antingen minst en procents stöd i tre nationella opinionsmätningar eller att ha fått bidrag från minst 65 000 givare i tjugo delstater. Tjugo av de demokratiska kandidaterna kvalificerade sig, två lämnades utanför. De första debatterna genomfördes i maj, de andra natten till onsdag och torsdag ( svensk tid) och ytterligare debatter planeras fram till primärvalen i februari nästa år. Vilka som får debattera mot varandra sker genom lottdragning.
Det är inte lätt att få genomslag, flertalet av kandidaterna är inte kända nationellt. Ingen av de mer anonyma lyckades heller att få ett riktigt genombrott, trots att de klarade sig hyggligt genom de tv-sända debattkvällarna. Ett skäl är att både deras och tittarnas intresse riktas mot de redan etablerade kandidaterna.
Mest framgångsrik
I den första debatten var det Elizabeth Warren och Bernie Sanders som med vänsterorienterade argument förstärkte den ideologiska spricka som finns i det demokratiska partiet mellan vänster och höger. I den andra debatten hamnade den tidigare vicepresidenten Joe Biden i fokus som partiets hittills opinionsmässigt mest framgångsrika toppnamn.
Joe Biden är 76 år och har en lång politisk karriär bakom sig. Han valdes in i senaten 1972 och blev Barack Obamas vicepresident 2008. Senatsprotokollen är en guldgruva för motståndare att gräva i. Här finns alla röstningar och tal dokumenterade. Senatorerna Kamala Harris, Cory Booker och Kirsten Gillibrand drog upp både raskortet och kvinnokortet efter att ha hittat tveksamheter i Bidens röstning i frågor för 30-40 år sedan som rör segregering och uttalanden som handlar om kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
Joe Biden fick också i debatten för en månad sedan kritik av Kamala Harris i rasfrågan och vädjade nu inför den andra debatten att hon inte skulle gå så hårt åt honom. Gillibrands fynd i kvinnofrågan (en artikel där Biden hävdade att kvinnans plats är i hemmet ) gled han undan genom att påpeka att både hans nuvarande fru och hans tidigare (som avled i en trafikolycka) arbetat utanför hemmet.
Svårt att värja sig
Cory Booker och Bill de Blasio, borgmästare i New York, tillhörde dem som fick in immigrationsfrågan där både Donald Trumps behandling av immigranter och asylsökande vid gränsen mot Mexiko och Barack Obamas deporteringar togs upp. Under Obamas åtta år som president deporterades över 800 000 personer och Biden hade svårt att värja sig mot frågorna om vilken ståndpunkt han haft under de här åren.
De demokratiska debatterna visar tydligt på problemet som formatet har när motståndaren är Donald Trump som söker återval utan utmanare inom det republikanska partiet. När både republikanerna och demokraterna har öppna nomineringsprocesser har varje parti fullt upp med sina interna konflikter.
En balansgång
Nu sitter Trump lugnt i den republikanska båten och kan utnyttja den maktkamp som pågår mellan de demokratiska kandidaterna. När demokratiska kandidater går hårt åt Joe Biden kan Trump bara titta på och senare använda dessa argument om Biden skulle lyckas bli nominerad till partiets presidentkandidat.
Det blir därför en balansgång för de demokratiska kandidaterna när de egna fördelarna och motståndarnas nackdelar skall tydliggöras samtidigt som huvudmotståndaren Donald Trumps tillkortakommanden måste belysas.
En av de demokratiska kandidaterna kommer ju också i slutändan att bli partiets val och skall då helst inte ha rivits sönder internt innan valrörelsen mot Donald Trump på allvar dras igång.
