Maria Kolesnikova är en av de främsta ledarna för oppositionen efter det omstridda presidentvalet. Hon bortfördes i en bil på måndagen och på tisdagen rapporterade den statskontrollerade belarusiska nyhetsbyrån Belta:
"Maria Kolesnikova försökte lämna Republiken Belarus territorium illegalt, men greps vid gränsen".
Enligt ukrainska Interfax ska hon ha rivit sönder sitt pass för att stoppa deporteringen till Ukraina. Ukrainas biträdande inrikesminister Anton Gerasjtjenko skriver på Facebook att hon lyckades förhindra "en tvångsutvisning från sitt hemland".
Två andra medlemmar i oppositionens övergångsråd, Anton Rodnenkov och Ivan Kravtsov, ska ha tagit sig över gränsen och befinna sig i Ukraina.
Därmed är de ledande personerna i massprotesterna mot Lukasjenko gripna eller tvingade i landsflykt. Tusentals har arresterats och fängslats med ofta brutala metoder under den ifrågasatte presidentens månadslånga försök att med kravallpolis, säkerhetsstyrkor och militär neutralisera motståndarna, undvika ett nyval och behålla järngreppet efter 26 år vid makten. På tisdagen sade han dock enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax, kanske som ett uttryck för hur pressad han är, att han möjligen suttit lite för länge på sin post.
Putin kan förhindra ett regimskifte i Belarus
Lukasjenko anklagar väst för att underblåsa oroligheterna. Rysslands president Vladimir Putin är beredd att gå in i grannlandet för att garantera stabilitet och ordning. Krisen tros även leda till ett närmande mellan länderna ekonomiskt och militärt. Det kommer att göra det svårare för oppositionen att få ett regimskifte i Belarus.
Sveriges utrikesminister Ann Linde reagerade med bestörtning på nyheten om att oppositionsledaren gripits. På Twitter skrev hon:
"Behandlingen av Maria Kalesnikova är ett nytt lågvattenmärke i ett förtryck som blir allt mer laglöst. Myndigheterna måste se till att alla som gripits av politiska skäl omedelbart släpps."
De baltiska länderna har redan infört restriktioner mot en rad belarusiska politiker. EU förbereder också sanktioner. En EU-diplomat uppger för Reuters att 31 personer kan hamna på sanktionslistan, däribland inrikesminister Jurij Karajev.
För EU kan det bli aktuellt att även straffa Ryssland med sanktioner för förgiftningen av regimkritikern Aleksej Navanyj. Ryssen är inte längre i koma på ett sjukhus i Berlin och kan själv snart kanske berätta om sina minnesbilder.
Tysklands förbundskansler och Sveriges statsminister är säkra på att det var ett mordförsök och kräver Ryssland på en förklaring. FN:s människorättschef Michelle Bachelet uppmanar Moskva att genomföra eller samarbeta med en grundlig och oberoende utredning.
"Antalet fall av förgiftning, och andra former av mord, på nuvarande eller tidigare ryska medborgare, antingen inom Ryssland eller i utlandet, under de senaste två decennierna är djupt oroande", säger hon i ett uttalande.
Förbundskansler Angela Merkel utesluter inte att arbetet med den ryska gasledningen Nordstream 2 påverkas. Den är viktig för Tyskland, men kontroversiell. President Donald Trump hotar med sanktioner om tyskarna inte avbryter projektet.
Användbart vapen i komplex hotbild
Samma hot riktas mot europeiska företag och individer som bryter mot USA:s ensidiga sanktioner mot Iran efter Trumps avhopp från kärnenergiavtalet. Sanktioner har under honom blivit ett alltid tillgängligt och användbart vapen i den säkerhetspolitiska spänning som kännetecknas av en polariserad och komplex hotbild.
Ett annat mål i sanktionskriget är Syrien. Ryssland lovade på måndagen hjälp för att hantera de sanktionerna mot landet:
– Det är ett destruktivt ställningstagande av USA och andra västländer och vi kommer att samarbeta för att komma igenom dessa, sade den ryske biträdande premiärministern Jurij Borisov efter ett möte med Syriens president Bashar al-Assad i Damaskus.
Inte så långt därifrån, i östra Medelhavet, råder risk för ett annat krig när Turkiet i strid med Greklands och Cyperns territoriella intressen letar efter gas. EU flaggar för sanktioner. Det är tveksamt hur effektivt det är, men det är så långt man kan gå med fredliga medel.
LÄS MER: Analys: Navalnyj och Belarus – känslig balansgång för EU
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.