Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Analys: Putin och Erdogan överens om säkerhetszon

Vad händer efter vapenvilan? Det är frågan efter mötet mellan Rysslands och Turkiets ledare. Över 160 000 människor har flytt sedan attackerna inleddes, många till Irak. Det är oklart om de retirerande amerikanska trupperna är välkomna dit i det kaos som har uppstått.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Syftet med mötet i Sotji mellan Rysslands president Vladimir Putin och hans turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan var, hette det, att diskutera situationen i nordöstra Syrien och få information om Turkiets planer och jämföra dem med planerna på att främja en politisk lösning i Syrien. Detta efter den med USA framförhandlade fem dagar långa vapenvila som löpte ut på tisdagskvällen.

En avgörande lösning har nåtts i konflikten i nordöstra Syrien, uppgav Rysslands president efter samtalen i Sotji. Vid presskonferensen meddelade också Turkiet att man tillsammans med Ryssland har kommit överens om att etablera en "terrorfri säkerhetszon" i norra Syrien.

Enligt Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan kommit överens om att Turkiet får fortsätta operera i Syrien inom ett begränsat område. Det överenskomna området sträcker sig 32 kilometer in i landet. De två länderna ska tillsammans patrullera i området.

Domineras av Ryssland, Turkiet och Iran

Klart är att utan USA som militär motvikt domineras utvecklingen i Syrien av Ryssland, Turkiet och Iran. De har gemensamma intressen, men står på olika fronter i konflikten: Ryssland är Assad-regimens garant tillsammans med Iran. Nato-landet Turkiet möter regimtrogna stridande under ett vakande öga av rysk militär som har baser i landet.

Det kurdiska folket och andra civila etniska och religiösa minoriteter är de stora förlorarna. Turkiet och Ryssland kan däremot använda en säkerhetszon som buffert mot kurdisk milis och för att flytta regimens positioner ytterligare.

Tysklands försvarsminister föreslår nu ett internationellt kontrollerat område i norra Syrien i diskussioner med Ryssland och Turkiet

President Vladimir Putin i möte med sin turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan. Bild: Alexei Druzhinin

Samtidigt drar USA tillbaka all militär personal utom ett antal stridande som ska finnas kvar för att skydda oljefält och en bas i södra Syrien. Detta är en följd av att Donald Trump i praktiken lämnat fältet fritt för Turkiet. Det har fått stark kritik även från presidentens mest hängivna anhängare i senaten.

President Erdogans mål är en säkerhetszon längs sin södra gräns tömd på kurdiska milisstyrkor. Styrkor ur SDF-alliansen, och framför allt kurdiska YPG, var USA:s viktigaste allierade på marken i striderna mot terrorrörelsen IS. Övergivna och svikna av amerikanerna har kurderna sökt stöd hos väpnade grupper som är lojala med Assad-regimen i Damaskus.

1736 flyktingar tog sig över gränsen

Samtidigt flyr civila och milismän och -kvinnor undan den överlägsna turkiska krigsmakten ur området som ska utgöra säkerhetszonen. De hade uppmanats vara borta när den 120 timmar långa vapenvilan var över. Kurdiska grupper uppger för USA ha de har uppfyllt villkoren.

Enligt Norska flyktingrådet har omkring 165 000 syrier tvingats lämna sina hem sedan Turkiet startade sin militära operation. Bara på ett dygn hade cirka 1 736 flyktingar tagit sig över gränsen till Irak, det högsta siffran hittills, enligt kurdiska myndigheter. Nyanlända som Norska flyktingrådet hade talat med uppgav att många fler hoppas kunna ta sig dit av rädsla och osäkerhet inför vad som kommer att hända när vapenvilan går ut.

När fordon med amerikanska soldater skulle lämna Syrien och köra in i den kurdiska delen av Irak på måndagen mötte de protester från civila och attackerades med ruttna grönsaker, enligt en video filmad av en kurdisk nyhetsbyrå, ANHA. På måndagen kom uppgifter från irakisk militär att amerikanerna inte har tillstånd att stanna i landet. USA har redan omkring 5 000 man i Irak och tanken var att förstärkningarna skulle sättas in i jakten på terrorister.

Röda korset: Minst 21 civila döda

Men den amerikanska närvaron är känslig. Irak har den senaste tiden drabbats av regimkritiska demonstrationer och utbredd oro. Sammanlagt 157 människor har dödats, 111 av dem i huvudstaden Bagdad, enligt en ny rapport från en kommitté knuten till den irakiska regeringen. Skarp kritik riktas mot polis och säkerhetsstyrkor som anses ha använt mer våld än vad som var nödvändigt.

I det instabila och krigshärjade landet finns också, liksom i Syrien, iranska revolutionsgardister och miliser med koppling till Iran. USA betraktar dem i den upptrappade konflikten med regimen i Teheran som fientliga och en säkerhetsrisk. Även USA:s allierade Israel har genomfört flygattacker mot iranska mål i Irak och Syrien.

Enligt kurdiska Röda korset har minst 21 civila dödats och 27 skadats under de fem dagarna av vapenvila. "Då har inte de räknats som är kvar i förstörda hus, kidnappats eller avrättats av allierade till Turkiet", heter det.