Donald Trump prioriterar USA först. En amerikansk president i rollen som samlande och vägledande världsledare i fred, krig och kriser är inte längre självklar. Han har lämnat avtal, utmanar allierade och är oförutsägbar. I det tomrum av otydlighet han lämnar utmanas landets position som global supermakt framför allt av Kina, ekonomiskt, geopolitiskt och militärt.
Ingen nation kan mäta sig med USA:s militära förmåga, men försprånget krymper, och med vapenteknologins utveckling är störst inte alltid starkast. Utifrån den vetskapen rustar Rysslands Vladimir Putin. Som en schackspelare utnyttjar han varje blotta och svaghet och gör sitt närområde och Mellanöstern till testområde för taktik och satsningar på rörlighet, precision och robotvapen som blir allt svårare att upptäcka och bekämpa. Han är aldrig sen med att påminna om sina kärnvapen.
Vill att "Mittens rike" ska ta över
Den andra nationella säkerhetshotet och rivalen, enligt USA:s försvarsdoktrin, är Kina, världens folkrikaste land och med Xi Jinping som allsmäktig ledare. Hans mål är att "Mittens rike" ska ta täten i världshandeln och i inflytande. Det är bakgrunden till den gigantiska satsningen på infrastruktur till lands och till sjöss på flera kontinenter, inte minst Europa. Med lån och löften binder han länder till sitt nätverk med ökat beroende av Kina och ökad kinesisk makt.
Och samtidigt som de egna medborgarna övervakas med hjälp av en teknologi som har fått ytterligare dimensioner under virusutbrottet stärks landets stående militära styrkor på över två miljoner man med hangarfartyg, stridsflygplan och robotar av den allra senaste teknologin. Den första kinesiska militärbasen utomlands invigdes 2017 i Djibouti på Afrikas horn, med strategiskt läge vid infarten till Röda havet och Suez-kanalen.
Även om USA förra året svarade för 38 procent av världens samlade militärutgifter på närmare 1 800 miljarder euro, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri, köpte Kina vapen för 240 miljarder euro. Det är något helt annat än den folkets befrielsearmé som en gång skapades av kommunistpartiet.
Knappast någonstans är läget så potentiellt farligt som i Sydkinesiska sjön. Där gör Kina, under protester från grannar och USA, anspråk på territorialhav och naturresurser och bygger konstgjorda öar med förläggningar och baser för örlogsfartyg, bombflyg och robotsystem. Många är de incidenter som har inträffat när amerikanska örlogsfartyg befinner sig i området som en markering.
En stor risk
Många experter är eniga om att det här utgör den största risken för en konfrontation mellan kinesisk och amerikanska militär med de globala följder det lätt kan kan få. Det minskar inte av att Kina har flyttat fram sina intressen i regionen under hälsokrisen på grund av protesterna i Hongkong och kring Taiwan, som Peking anser tillhör fastlandsnationen.
Handelskriget mellan de båda stormakterna hade inte avslutats när coronautbrottet kom i Kina och snabbt spred sig över jorden. Det lamslår nu stora delar av USA och kan leda till en depression som för tanken till 30-talet. Det äventyrar allvarligt den defilering som Donald Trump, utifrån en stark ekonomi med låg arbetslöshet, räknade med fram till omvalet i november.
Nu upprepar amerikanen sina attacker mot Kina för hur de hanterat "det kinesiska viruset", som har har sagt. USA genomför "seriösa undersökningar", säger han, och antyder att det kan bli fråga om att hålla landet ansvarigt för att inte ha hindrat spridningen. En talesman för kinesiska UD kallar det öppna lögner.
Trumps försvarsminister Mark Esper anser att kineserna har misslett amerikanerna. Han har gett order om att det strategiska bombflyget, som varit baserat på Guam, ska flyttas till sina hemmabaser i USA för att minska utsattheten vid angrepp i västra Stilla havet.
Häromdagen ska USA ha uppmuntrat Taiwan att delta i Världshälsoorganisationen WHO:s möte. Det kan uppfattas som ännu en provokation mot Kina.
Donald Trump har en särskild relation till auktoritära ledare oavsett vad hans rådgivare tycker. Han har kallat Xi Jinping en god vän. Men det är ingen garanti om någon för ett ögonblick går för långt, av misstag eller medvetet.
LÄS MER:Expert: "Konflikten mellan USA och Iran har förvärrats"
