Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Jessica Taylor

Analys: Nya bakslag för Johnson – krisen ställs på sin spets

För andra gången på två dygn led Boris Johnson ett nederlag i underhuset. En majoritet ställde sig bakom ett lagförslag om att stoppa ett avtalslöst utträde ur EU. Därmed ställs brexitkrisen på sin yttersta spets. Johnson ville ha ett snabbt nyval, men fick nej.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Lagförslaget syftar till att få premiärministern att be Bryssel om ännu ett uppskov av brexit fram till den 31 januari om han inte lyckas omförhandla utträdesavtalet med EU. På onsdagskvällen var röstsiffrorna 327 mot 299.

Men Boris Johnson vägrade, buades ut och hotade med ett nyval den 15 oktober, två dagar före det EU-toppmöte som väntas bli sanningen minut för britterna att undvika ett oordnat utträde. Men hans förslag röstades ner vid 22.30-tiden på onsdagskvällen. Han fick 289 röster, men hade behövt 434 för det krävs två tredjedels majoritet. 56 ledamöter röstade nej, medan 288 avstod från att rösta.

Avgörande frågor blir:

Vad händer nu?

Lagförslaget går vidare till överhuset som har lovat att vara klara klockan 17 på fredagen. Eventuella tillägg kan behandlas av underhuset på måndag innan det blir formellt bindande. Det blir i sista stund innan parlamentet på Boris Johnsons initiativ stängs i fem veckor. Oppositionen, även inom Johnsons egna konservativa parti, anser att det är ett sätt att minska handlingsutrymmet för oppositionen att stoppa vad som beskrivs som Johnsons kurs mot en krasch.

Vad handlar krisen om?

Det finns starka EU-kritiska känslor bland många framför allt konservativa ledamöter och väljare. De anser att det är Storbritannien, inte Bryssel, som ska bestämma över deras lagar, regler, avgifter och gränser. Det är också bakgrunden till de interna spänningarna som ledde till en folkomröstning 2016, där en knapp majoritet av de deltagande sade nej till EU.

Den tidigare EU-anhängaren Theresa May kom efter långa och mödosamma förhandlingar framtill en uppgörelse med EU. Enligt det 585 sidor långa och detaljerade avtalet regleras utträdet och en politisk deklaration visar färdvägen för nya förhandlingar.

Men det finns en del i avtalet som har framkallat de nuvarande krisen och fick underhuset i flera omröstningar att med historisk övervikt förkasta Mays förslag. Det fick henne också att avgå och banade väg för Boris Johnson. Tvistefrågan är gränsen mellan Nordirland och republiken Irland.

Varför är gränsfrågan så känslig?

Historien förskräcker och kastar djupa skuggor in i nuet. Under 30 år pågick vad som kallas The Troubles. Det var våldsamheter mellan invånare som ville förenas med Irland och de som ville bevara unionen med Storbritannien. Tusentals människor dog i terrorn. Först 1998 träffades ett fredsavtal. Centralt i detta är en maktdelning mellan båda sidor och öppna gränser. Inga mer gränshinder, inga fler soldater. Så fungerar det idag. Men detta blir EU:s yttre gräns när Storbritannien lämnar. Och inför risken om nya checkpoints och personkontroller stiger oron med nya våldsdåd. Myndigheterna befarar att situationen ska eskalera. Lokalt handlar det inte bara om ett fritt flöde för människor och gods. Det är en manifestation för freden.

Men vad har det med utträdesavtalet att göra?

Under en övergångsperiod efter utträdet och i väntan på framtida avtal, ska Storbritannien följa EU:s regelverk. Det kallas en nödlösning eller, på engelska, backstop. Detta är oacceptabelt att det sker på EU:s villkor, anser Boris Johnson och med honom många brittiska politiker. EU har inga avsikter att tvinga britterna att vara kvar i EU eller att skilja Nordirland från Storbritannien. Men det tror inte kritikerna. Det är om detta, med än något annat, som motsättningarna rör.

Men Boris Johnson säger ju att han gör framsteg och att det som parlamentet nu gör är att äventyra förhandlingar med EU?

EU har vägrat att omförhandla gränsavtalet. Enligt samstämmiga uppgifter från övriga EU har regeringen Johnson inte heller kommit med några nya förslag. Chefsförhandlaren Barnier sägs beteckna läget som paralyserat. Den 17 oktober blir Johnsons sista chans att övertyga EU-ledarna om en praktisk lösning.

Om han mot förmodan skulle komma med en kompromiss, kan det trots allt bli ett avtal i sista minuten?

Han har oddsen och tiden emot sig. Det finns, enligt vad som framkommit, inga praktiska alternativ för att upprätthålla gränskontroller utan synbar närvaro av tull och polis. Dessutom är skyddet av de yttre gränserna och den fria inre marknaden en grundläggande principfråga för EU, och inte minst Irland. Det är också osäkert om det brittiska parlamentet skulle hinna genomföra de beslut som krävs före den 31 oktober. Man ska även komma ihåg att utträdet den 31 oktober är bundet av lag.

Kan ett nyval förändra utgången?

Under de senaste dygnens turbulens har 21 konservativa ledamöter av parlamentet uteslutits. Boris Johnson leder en minoritetsregering även med tio rösters stöd av de nordirländska unionisterna. Labourledaren Jeremy Corbyn kan troligen inte samla en majoritet, och i ett val skulle Johnson säkert kunna påräkna stöd från Brexitpartiet, som blev störst i valet till EU-parlamentet i våras och även väntas bli starkt i en nationellt val om Storbritannien ännu inte har lämnat EU. Men han står på en bräcklig parlamentarisk grund, med den splittrande brexitfrågan olöst och i ett politiskt dödläge.