Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Analys: Netanyahus vallöfte grusar hopp om ny fredsplan

Premiärminister Benjamin Netanyahu ger inte upp Israels kontroll över Västbanken. Han vill införliva nästan en tredjedel av det palestinska territoriet. Det kan ge honom röster i nästa veckas val, men skruvar ner förväntningarna på USA:s fredsplan.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Politik är alltid en balans mellan ord och handling. Det vet veteranpolitikern Benjamin Netanyahu. Han har suttit längre än någon annan israelisk premiärminister i den kanske mest explosiva regionen i världen. Vinner han på tisdag och kan bilda regering är han inne på sin femte mandatperiod. Men ovissheten är total. Det gäller valutgången, konflikten mellan Israel och Palestina och USA:s fredsplan.

VALET:

Netanyahus högerparti Likud vann valet den 9 april och fick 36 av 120 platser i parlamentet Knesset. Det var bara en röst mer än den mittenorienterade alliansen Blå och vit (som färgerna i Israels flagga) under ledning av den tidigare militärbefälhavaren Benny Gantz. Men Netanyahus sonderingarna ledde ingenstans. Parlamentet upplöstes och nyval utlystes.

Enligt opinionsmätningarna inför tisdagens nyval blir det närmast dött lopp mellan Netanyahu och Gantz. Det måste, som brukligt är i israelisk politik, bli en koalitionsregering. Det finns tre huvudsakliga alternativ: Netanyahu eller Gantz får i uppdrag att hitta en majoritet över partigränserna, de bildar en samförståndsregering tillsammans eller, som en sista utväg, blir det ett nytt val i ett oförändrat och låst parlamentariskt läge.

En väljargrupp som skulle kunna spela en vågmästarroll är de arabiska israelerna, eller palestinierna som många föredrar. En femtedel av Israels medborgare är araber. Men många känner sig marginaliserade och svikna av sina egna politiska ledare, som sinsemellan är splittrade och inte åstadkommer önskade förändringar. Följden har blivit ett lågt valdeltagande och minskat inflytande.

KONFLIKTEN ISRAEL-PALESTINA:

Vid ett tv-sänt anförande på tisdagen lovade Benjamin Netanyahu att försöka införa israelisk suveränitet i Jordandalen och över Döda havets norra del. Det motsvarar knappt en tredjedel av den ockuperade Västbanken. Tidigare har han lovat att aldrig överge de israeliska bosättningarna på Västbanken och beskrivit en palestinsk stat som ett existentiellt hot mot Israel. "Vi måste kontrollera vårt öde", har han sagt.

Reaktionerna på tisdagens utspel lät inte vänta på sig. "Det är en flagrant överträdelse av FN-stadgan och principerna för internationell rätt", säger hovet i Saudiarabien enligt nyhetsbyrån SPA. Arabförbundet, med 22 medlemsländer, kallar det farligt för Mellanöstern och "undergräver chanserna till framsteg i fredsprocessen och kommer att kullkasta dess grundvalar". Hanna Ashrawi, talesperson för den palestinska paraplyorganisationen PLO, varnar för att premiärministern helt har ändrat på spelplanen.

– Han förstör inte bara tvåstatslösningen, han förstör alla chanser till fred, säger hon.

USA:S FREDSPLAN:

I somras kom Donald Trumps särskilde rådgivare och svärson Jared Kushner med första delen av vad som beskrivs som en fredsplan för Mellanöstern. Investeringar på 50 miljarder dollar i bland annat infrastruktur ska skapa arbeten och löner och stimulera till samarbete. Förhoppningen är att de ska bidra till att överbrygga politiska, religiösa och kulturella motsättningar. De palestinska ledarna bojkottar dock planen. De anser att USA går Israels ärenden och motarbetar det palestinska folket.

Efter det israeliska valet väntas den politiska delen av planen. En tvåstatslösning är central för palestinierna. Sverige blev för övrigt 135:e staten i världen att hösten 2014 erkänna Staten Palestina, omfattande Västbanken, östra Jerusalem och Gaza. Men Jared Kushner har själv antytt att planen inte kommer att tala om en tvåstatslösning. Skälet är, sade han till Al Jazeera, att "det betyder en sak för israelerna och en annan för palestinierna".

På Västbanken är palestiniernas rörelsefrihet begränsad, bakom skyddsmurar och militära posteringar. Ekonomin är under restriktioner. Många är beroende av mathjälp utifrån, och terrorhotet är ständigt närvarande.

Det blev premiärministern själv påmind om i tisdags. Vid ett valtal i staden Ashdod tvingades han av sina livvakter att lämna scenen under raketbeskjutning från Gaza. Israeliskt stridsflyg svarade med att angrepp mot mål på norra och centrala Gazaremsan, däribland en vapenfabrik och en tunnel avsedd för attacker, enligt den israeliska militären.

Vallöftet om Jordandalen lär inte underlätta en lösning på de blodiga konflikterna som omger staten Israel.