Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Britt-Marie Mattsson: Analys: Michelle Obama ger poströstarna en röst i valet

Hälsan eller valet? Michelle Obama svarar både och. Och nu är hon frontfigur i kampanjen för att få väljare att poströsta. Donald Trump fruktar valfusk och hotar att inte acceptera valresultatet.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Över 140 000 amerikaner har avlidit i covid-19 och närmare fyra miljoner är bekräftade smittade. Det finns inga tecken på en avmattning i spridningen och flera delstater – som Arizona, Kalifornien, Georgia, Texas och Florida – har tvingats stänga det som tidigare öppnats sedan smittan visat sig inte vara under kontroll.

Demokraterna har beslutat att genomföra sitt partikonvent i Milwaukee i Wisconsin virtuellt medan republikanerna avser att ha sitt både i Jacksonville i Florida och i Charlotte i South Carolina med delegater och politiker på plats och med framträdande av Donald Trump. Båda konventen hålls i augusti.

Många delstater tillåter poströstning

I fyrtiosex av USA:s delstater är det möjligt att sända in sin valsedel med post till valmyndigheten. Tjugotvå av delstaterna har republikanska guvernörer och 24 har demokratiska. I mellanårsvalet 2018 röstade omkring en fjärdedel av väljarna på detta sätt. Valstatistiken visar att röstningen på valdagen gått ned sedan 1996, medan den förtida röstningen ökat liksom poströstningen.

När poströstningen i år blir ett allt viktigare alternativ, med anledning av coronapandemin, är 70 procent av amerikanerna enligt opinionsmätningar positiva. Men demokrater är mer öppna för att rösta på det sättet än republikanerna och president Donald Trump leder motståndskampen. Trump har dock själv vid flera tillfällen poströstat, senast när han valdes till president 2016.

Trumps och republikanernas motstånd motiveras med en ökad risk för valfusk. Valexperter ser en liten risk – liksom i valsystemet i stort där väljaren måste registrera sig – men anser att möjligheten är minimal att det skulle påverka utgången. Här påpekas istället att gränsdragningen av valdistrikten – där republikanerna varit framgångsrika att göra förändringar – kan ha en inverkan.

Komplicerat att fuska

Av omkring 250 miljoner röster, som avlagts i USA de senaste tjugo åren, har 143 lett till åtal, påpekar Amber Mc Reynolds och Charles Stewart i en artikel i tidskriften The Hill. Mc Reynolds är VD för National Vote at Home Institute och Stewart leder MIT Election Data and Science Lab och avfärdar talet om det omfattande fusk som också justitieminister William Barr antytt kan bli fallet i höst. Att förfalska valsedlar (där ett dussintal olika saker som vikt och papper ändras mellan valen och signaturerna skall matcha varandra perfekt när de avläses automatiskt) är mycket komplicerat och i praktiken svårt att genomföra i större skala.

Främst i arbetet för poströstning finns den förra första damen Michelle Obama. Det är ovanligt (med undantagen Eleonor Roosevelt och Hillary Clinton) att tidigare första damer är politiskt aktiva på det här sättet och engagerar sig i valtekniska frågor. Men Michelle bedriver en demokratisk mejlkampanj där hälsa ställs mot valet och där väljarna uppmanas att redan nu se till att de har alla papper i ordning hemma. Väljarna måste registrera sig, signera dokument, begära valmaterial och sedan signera kuvertet med valsedeln så att namnteckningen exakt matchar den som tidigare registrerats. Det är även här som den förra första damen kommer in och guidar vidare till information på nätet där det går att i lugn och ro reda ut alla turer.

Men samtidigt som Michelle Obama driver frågan – och får understöd av sin man Barack – överklagar republikaner beslut om poströstning i valdistrikten i delstaterna.

Donald Trump hotade i en intervju i tv-kanalen Fox nyligen att han inte kommer att acceptera valresultatet om han förlorar. Han sade samma sak inför valet 2016. Omräkningar kan ske, i en första omgång finansierat med statliga pengar och vid ytterligare omräkningar med hjälp av eget kapital. Högsta Domstolen fäller i sista hand avgörandet som inte går att överklaga. Det skedde i presidentvalet 2000.