Analys: Mays avgång löser inte brexitkrisen

Theresa Mays avgång löser inte brexitkrisen. En lösning ter sig allt mer osannolik i det splittrade Storbritannien. Nu väntar en partiledarstrid som inte gör ovissheten mindre.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Beskedet kom efter ett möte på 10 Downing Street med Graham Brady, ordförande för den mäktiga 1922-kommittén för konservativa parlamentsledamöter. Det var efter ett omskakande dygn. Det började med att May kom med ett fjärde förslag till brexitavtal efter att de tre första röstats ner med stor majoritet.

Hon försökte gå sina många kritiker till mötes, både inom sitt eget parti och oppositionen. Hon var beredd att begå våld på sina egna principer. I en plan på tio punkter utlovade hon bland annat en omröstning om en andra folkomröstning, om hon fick politikernas stöd. Hon uteslöt inte heller en tillfällig tullunion.

ANNONS

Det blev för mycket för de hårdföra brexitförespråkarna. 1922-kommittén bestämde sig för att ändra reglerna för en misstroendeförklaring om premiärministern inte gick med på att lämna.

Hennes tanke var att lägga fram det nya avtalsförslaget på fredagen. Men på torsdagen kom det fram att det inte skulle hända. Inte heller, som hon hade sagt, skulle omröstningen ske i början av juni, senast den 7 juni.

Fick ingen sista chans

Uppdraget med att uppfylla löftet om att förverkliga utslaget i folkomröstningen och få avtalet godkänt blev kort sagt omöjligt. Pressen blev för stor. Hon fick inte en sista chans. Strax efter klockan 11, svensk tid, på fredagen ställde May sig framför mikrofonerna och berättade att hon avgår den 7 juni. Hon sitter kvar tills en efterträdare är utsedd.

– Jag har fattat beslutet för landets bästa, sade hon.

– Jag har gjort mitt bästa, fortsatte hon och intygade att hon hade gjort allt för att få stöd för överenskommelsen. Hon ångrade djupt att hon inte hade lyckats leverera brexit och uppmanade alla att kompromissa. Det är, sade hon, "den största utmaningen vi ställs inför i fredstid".

Vår politik må vara under press, men det är så mycket gott med det här landet, framhöll hon. Så mycket att vara optimistisk för. Hon var stolt över att ha fått vara "den andra kvinnliga premiärministern, men säkert inte den sista".

ANNONS

– Det är en ära att ha fått tjäna landet som jag älskar, slutade hon i ett känslomässigt ögonblick när rösten sprack. Snabbt och utan att ta frågor försvann hon in bakom dörren till nummer 10.

En av hennes tuffaste motståndare i partiet, Jacob-Rees Mogg, erkände att May är "otroligt plikttrogen och patriotisk". Det är försonande tongångar som möjligen kan tyda på en vilja att samlas kring en ny ledare och en gemensam väg ut ur krisen.

Oddsen är dock inte goda. Snart tre år efter folkomröstningen finns bara en bred samsyn i underhuset om att Storbritannien inte ska lämna EU utan avtal. Däremot är oenigheten närmast total om hur ett sådant avtal ska se ut och hur starka banden ska vara till EU i fortsättningen. Det gäller till och med grundläggande frågor som tullar, den fria marknaden, skilsmässoavgiften, gränsfrågan och Nordirlands status i förhållande till övriga Storbritannien.

Bland ett 20-tal kandidater till att efterträda Theresa May pekas den förre borgmästaren och utrikesministern Boris Johnson ut som favorit. Han gör ingen hemlighet av att han vill ha jobbet. Men det återstår att se om han får tillräckligt stöd. Han var ett ledande namn i lämna-kampanjen 2016 och är trött på regeringens misslyckande. Han för en hårdare linje och har hotat med att bara stänga dörren till EU.

ANNONS

Efterträdaren måste söka kompromiss

Men även Johnson inser de svåra följderna för ekonomin. Han måste rimligen söka en bredare kompromiss som accepteras av både de som vill lämna och stanna. Det kommer att vara utgångspunkt för flera andra kandidater i vad som kan bli en hätsk strid i ett Storbritannien som har förändrats.

Synen på brexit splittrar familjer, vänner och arbetsplatser. Tonen har hårdnat på gator, torg och pubar. Förnyade krav på självständighet hörs från Skottland och på Nordirland ger gamla motsättningar mellan unionister och republikaner eko i nuet och väcker oro för utvecklingen.

Det är också ett faktum: EU har gjort klart att man inte tänker att förhandla om utträdesavtalet, bara formuleringar i den politiska deklarationen. Samtidigt går den förlängda fristen för britterna ut den 31 oktober. Ytterligare en förlängning skulle troligen leda till att brexit skjuts upp på obestämd tid. Ett nyval rycker närmare.

Processen med att utse Mays efterträdare inleds den 10 juni och bedöms vara avslutad senast den 20 juli. Vem det än blir står han eller hon inför en ekvation som för dagen saknar lösning. Det är, med Mays konstaterande, den största utmaningen i fredstid.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS