Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bild: TT

Jan Höglund: Analys: Kompromiss eller krasch – brexitsamtal inför avgörande

Ett möte mellan Boris Johnson och EU-ledarna Ursula von der Leyen och Charles Michel kan avgöra om brexitsamtalen slutar med en kompromiss eller krasch. Det sker mot bakgrund av coronakrisen som ändrar förutsättningarna.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Mötet hålls på måndagen via videolänk. Det har föregåtts av fyra förhandlingsrundor utan genombrott. Samtidigt pågår nedräkningen mot månadsskiftet då den brittiske premiärministern måste begära att övergångsperioden förlängs med upp till två år.

Detta har Johnson vägrat hittills. Det innebär att tiden är knapp för att för att hitta kompromisser, avsluta förhandlingarna, skriva avtal och fatta politiska beslut. Sker det inte senast under hösten är det svårt eller omöjlig att undvika ett misslyckande. De kommer inte att leva upp till den gemensamma politiska deklarationen som de var överens om när britterna lämnade EU i vintras.

Enligt denna förbinder de sig om att utveckla ett ambitiöst, brett och balanserat framtida partnerskap. Det ska vara omfattande och bland annat inkludera ett frihandelsavtal med lika villkor och rättvis konkurrens.

Inget politiskt inflytande

Men övergångsperioden löper ut vid årsskiftet. Till dess lever britterna efter EU:s regelverk på en inre marknad och med tullfrihet, men utan politiskt inflytande. Om perioden inte förlängs och det slutar utan avtal, med en krasch, väntar gränskontroller, tullar, tariffer och ökade kostnader för staten, näringsliv och privatpersoner. De tidskritiska transporterna till dagligvaruhandel och industrin äventyras. Stora företag har aviserat att de kan komma att flytta produktionen. En annan risk som lyfts fram: London mister sin ställning som globalt finansiellt centrum.

Följderna för brittisk ekonomi och sysselsättning är svåra att beräkna. Men i pengar rör det sig troligen om mer än vad landet betalar i avgift för medlemskapet i EU och därmed en belastning på budgeten, inte tvärtom som många brexitanhängare hoppas. Men även EU är angelägen om att få ett bra och smidigt förhållande till Storbritannien. De är beroende av varandra och de ligger i bådas intressen inför de utmaningar som de enskilt och tillsammans står inför under och efter pandemin:

Diskuterar gigantiskt stödpaket

EU:s 27 medlemmar måste försöka enas kring finansieringen av ett gigantiskt stödpaket, en långtidsbudget utan Storbritannien och uppslitande frågor som migration och asylrätt. För Boris Johnson är problemen inte mindre. Under april krympte den brittiska ekonomin med över 20 procent till följd av att samhället var stängt ner. Det är den störst nedgången i statistiken och tre gånger mer än under finanskrisen 2008-2009.

En gradvis öppning pågår, men under hotet av en ny våg av smitta. Det leder till slitningar mellan London och de regionala regeringarna, framför allt i Skottland, och underblåser nationalisters krav på självständighet, på samma sätt som brexit. Det händer medan den brittiska regeringen förhandlar med länder som USA och Japan om handelsavtal, parallellt med EU.

Men den globala krisen är djup. Huruvida Boris Johnson förmår leva upp till löftet om att leda en sammanhållen nation som hädanefter dikterar sina egna villkor och på nytt blir att räkna med är för dagen oklart. Ännu osäkrare blir det utan fortsatt gynnsamma villkor för handel, fiske, transporter, polissamarbete och annat med hans viktigaste marknad EU.

Det är om detta som mötet med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel rör: att bara dagarna innan ett viktigt EU-toppmöte och att en deadline går ut rädda samtalen med britterna från att haverera och förvärra krisen. Vid mötet delar även EU-parlamentets talman David Sassoli.

Båda sidor lägger skulden på motparten, men medvetna om att det är ont om tid har de beslutat att intensifiera arbetet med förhandlingar varje vecka i olika grupper i Bryssel och London fram till slutet av juli. Fiskerättigheter och konkurrensregler är bara två av alla tvistefrågor som måste lösas innan det är för sent.