Joe Biden avslutade G7-mötet med löften om satsningar på klimatet, vaccin till fattigare länder och ökade investeringar på infrastruktur för att minska Kinas inflytande. Han lyfte fram regimens agerande mot Hongkong och etniska och religiösa minoriteter. Det markeras i slutdeklarationen.
På måndagen deltar han i mötet med ledarna för försvarsalliansen Nato i Bryssel. Kina, Ryssland, Ukraina, Belarus, Afghanistan, Mellanöstern och militant islamism i Afrika är utmaningar i ett säkerhetsläge som inte har varit sämre sedan kalla kriget.
LÄS MER:Avspänd inledning på G7-mötet
LÄS MER:Biden vill prata cyberattacker med Putin
Ett drastiskt ökande hot från cyberattacker är särskilt oroande. Det gäller inte minst från Ryssland med intrång i datasystem, påverkan av demokratiska processer och angrepp på infrastruktur. Aktörerna pekas ut som både statliga och kriminella. USA har nyligen utsatts för attacker mot industrin med skadlig programvara i utpressningssyfte.
Colonial Pipeline transporterar cirka 45 procent av allt bränsle som används på USA:s östkust. Verksamheten lamslogs under en vecka och ledde till panikköp, gasbrist och stigande priser. Den 19 maj blev det känt att företaget betalade 4,4 miljoner dollar till en grupp hackare som brutit sig in dess datorsystem två veckor tidigare. Även amerikanska myndigheter har angripits.
LÄS MER:Halva Colonials lösesumma återtagen
FBI-chef ser paralleller med 11 september
Chefen för USA:s federala polis, Christopher Wray, ser paralleller mellan cyberattackerna och den bristande beredskapen inför terrordåden 2001. Enligt Christopher Wray undersöker byrån FBI 100 typer av attacker. Spåren går ofta tillbaka till hackare i Ryssland, men även Kina och Nordkorea.
I Sverige varnar Säpo och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must för att hoten inte längre är militära eller civila utan både och. ”Det är två sidor av samma mynt att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas och att yttre hot allt oftare manifesteras i vår inre säkerhet”, skriver Must i årsrapporten för 2020.
Enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kan mer och mer sofistikerade cyberattacker mot medlemsländerna komma att utlösa ett kollektivt gensvar, underförstått även militärt.
LÄS MER:Stoltenberg: Vi måste få alla fakta på bordet
President Biden anser att USA måste leda världen från en styrkeposition för att hantera pandemin, den accelererande klimatkrisen och ”konfrontera de skadliga aktiviteterna från regeringarna i Kina och Ryssland”. När han hade landat i England inför G7-mötet sa han:
”Vi måste se till att ny teknik och normer för uppförande i cyberrymden upprättas, inklusive att ta itu med det växande hotet om ransomware-attacker som styrs av våra demokratiska värderingar, inte av autokraterna som låter det hända. Det är kritiska frågor om nationell säkerhet.”
USA:s åtagande mot Nato ”en helig skyldighet”
I Bryssel kommer han att klargöra att USA:s åtagande för Nato och artikel 5, om kollektiv säkerhet, är ”en helig skyldighet”. Om mötet med Vladimir Putin sa han:
– Vi söker inte konflikt med Ryssland. Vi vill ha ett stabilt, förutsägbart förhållande. Våra två nationer delar otroligt ansvar och bland dem säkerställer strategisk stabilitet och upprätthåller överenskommelser om vapenkontroll. Jag tar det ansvaret på allvar.
LÄS MER:Sex heta frågor för Biden och Putin
Men presidenten var tydlig:
– USA kommer att svara på ett robust och meningsfullt sätt när den ryska regeringen bedriver skadlig verksamhet. Vi har redan visat det. Jag kommer att kommunicera att det finns konsekvenser för kränkningar – för att kränka demokratins suveränitet i USA och Europa och på andra håll.
LÄS MER:Putin: USA-relationen är sämre än på länge
President Putin förnekar kunskap om hackningarna. Han uppmanar Biden att nå en överenskommelse med honom om cyberrymden, enligt en intervju med NBC News. På söndagen föreslog han att Ryssland utlämnar cyberbrottslingar till USA om amerikanerna gör detsamma på ömsesidiga villkor, rapporterade den statliga nyhetsbyrån Tass. Vid en presskonferens reagerade president Biden försiktigt positivt.
Men vid Genèvesjön får Putin även räkna med frågor om sitt agerande mot oppositionella och militärt i Ukraina, Belarus, Libyen och på andra håll. Om presidenterna låter sina ambassadörer återvända till Washington respektive Moskva som en välvillig gest, är det positivt. Men på det hela taget bör vi inte förvänta oss för mycket.
Efter toppmötet i Helsingfors 2018 ställde sig Donald Trump på Putins sida mot sin egen underrättelsetjänst om inblandning i det amerikanska presidentvalet. Det kommer inte att hända på onsdag. Det blir ingen gemensam presskonferens.