Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
För Trump, mitt uppe i sitt lands och sin egen värsta kris, kan fredsavtalen och de afghanska fredssamtalen vara en triumf. Bild: AP Photo/Andrew Harnik/GP

Jan Höglund: Analys: Historiska steg mot fred – USA i nyckelroll

Som fjärde arabland sluter Bahrain fred med Israel. En ceremoni sker i Vita huset på tisdag. Och nu har samtal om fred i Afghanistan inletts. Det är historiskt och med USA i känslig nyckelroll.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Med stora förväntningar kunde på lördagen den afghanska regeringen och talibanerna mötas i Qatars huvudstad Doha. Det skedde efter månader av förseningar, fortsatta strider och tvister om frigivning av politiska fångar, även dömda för mord och terrorhandlingar.

Det låg stark symbolik i att parterna till slut satt öga mot öga i konferenshallen och har en historisk chans att få slut på decennier av våld, förtryck och lidande för det krigströtta afghanska folket. Men förhandlingarna blir svåra och kommer säkert att ta månader.

Abdullah Abdullah leder den afghanska delegationen och trodde att om de sträcker ut händerna mot varandra och ärligt jobbar för fred kommer misären i landet att sluta. Han uppmanade till en ”humanitär vapenvila”.

Talibanernas biträdande ledare Mulla Abdul Ghani Baradar ville se ett självständigt och utvecklat Afghanistan, med en form av islamiskt system ”där alla medborgare kan se sig reflekterade”.

Oklart hur långt talibanerna är beredda att gå

Det är oklart hur långt han är beredd att gå för att garantera att kvinnor och minoritetsgrupper får leva på jämlika villkor utan diskriminering. Det finns oro för att talibanerna vill återinföra de stränga shariaregler som rådde innan terrorattackerna mot USA för 19 år sedan. Att de höll al Qaida-ledaren Usama bin Ladin om ryggen ledde till det USA-ledda kriget och att de fördrevs från makten i Kabul, men aldrig som väpnad rörelse.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo fanns på plats i Doha. ”Valet av ert framtida politiska system är naturligtvis ert, men ta vara på tillfället att säkra freden”, sade han och hoppades att var och en av hjärtat tar ett stort ansvar, men att de ska veta att de inte är ensamma.

– Hela världen vill att ni ska lyckas och räknar med er framgång, sade Pompeo och efterlyste ett ”rättvist, förenande och representativt system”.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg lovade att försvarsalliansen står bakom parternas ansträngningar och kommer att anpassa truppnärvaron i landet. Han tillade att ”fred är nu inom räckhåll”. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres lyfte fram de civila offren för konflikten och att fundamentala mänskliga rättigheter måste erkännas och bevaras.

Under det första halvåret 2020 har närmare 1 300 civila, inklusive hundratals barn, dödats i Afghanistan, enligt FN. I juli hade omkring 3 500 afghanska militärer, poliser och annan säkerhetspersonal dödats och över 6 700 skadats i attacker utförda av talibanerna.

USA:s längsta krig i historien

För USA är detta det längsta kriget i landets historia. Som mest har över 100 000 amerikanska soldater varit i Afghanistan samtidigt. Över 2 400 amerikaner har stupat och tusentals skadats, ofta med svåra och bestående följder. Efter den oväntade uppgörelsen med talibanerna har antalet amerikaner minskat från 13 000 till 8 600 i juni. I november ska det bara vara 4 000, enligt president Donald Trump, som dock aviserat att det kan bli ännu färre.

Han har lovat att stoppa USA:s ändlösa och dyra krig. Och med mindre än två månader till valet blev det i veckan klart att trupperna i Irak reduceras från 5 200 till 3 000 soldater under september.

På tisdag undertecknas fredsavtalet mellan Israel och Förenade Arabemiraten i Washington. Nu väntan ceremonin utvidgas sedan även Bahrain normaliserar förbindelserna. President Trump ser det som ett resultat av hans fredsplan för regionen. Den hyllas av premiärminister Benjamin Netanyahu, men förkastas av palestinierna.

Saudiarabiens kung Salman har sagt att han inte erkänner Israel utan ett fritt Palestina. Och USA:s militärt allierade Turkiet, och ärkefienden Iran, riktar skarp kritik mot Bahrain.

"Det här steget är ännu ett slag mot försöken att försvara palestiniernas sak, och det kommer att uppmuntra Israel att fortsätta med sina illegala aktiviteter i Palestina och deras försök att permanenta sin ockupation av palestinska territorier", skriver det turkiska utrikesdepartement.

UD i Teheran anser: "Ledningen i Bahrain är från och med nu vapendragare till den sionistiska regimen, som utgör ett konstant hot mot regionens säkerhet och den islamska världen".

För Trump, mitt uppe i sitt lands och sin egen värsta kris, kan fredsavtalen och de afghanska fredssamtalen vara en triumf. Det kan också få en motsatt effekt. Det hänger på hur det går i Afghanistan och i Mellanöstern – och i det amerikanska presidentvalet.

Läs mer: Kan det verkligen blir fred i Afghanistan?