Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed fick Nobels fredspris på fredagen. Arkivbild. Bild: TT
Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed fick Nobels fredspris på fredagen. Arkivbild. Bild: TT

Jan Höglund: Analys: Fredspris väcker hopp i krigstrött region

Afrikas yngste ledare står inför djupt rotade konflikter utan enkla lösningar. Men som premiärminister gör Abiy Ahmed skillnad. Han väcker hopp inte bara för Etiopien utan en av världens oroligaste och krigströtta regioner.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Den tidigare underrättelseofficeren kom till makten i april förra året, bröt med det gamla och uppmanade till försoning. Han har tagit initiativ till politiska och ekonomiska reformer. Han har slagit ner på korruption, hävt undantagstillstånd, frigivit politiska fångar och legaliserat förbjudna oppositionsgrupper. Demokratin och tryckfriheten har stärkts och massmedier tillåtits verka utan censur.

Etiopien har omkring 100 miljoner invånare uppdelade på många grupper, och kuppförsök, väpnade uppror och etniska strider har drivit kanske en miljon människor på flykt. Oron i grannländerna tvingar också många att lämna sina hem. Men även om utmaningarna är stora säger sig Abiy Ahmed vilja ena och inte särskilja medborgare och landsdelar. Och han sträckte ut handen till grannlandet Eritreas auktoritäre ledare Isaias Afewerki. Det ledde till ett historiskt möte och ett fredsavtal som kan vara början på slutet av en blodig gränskonflikt som pågått i över 20 år.

Jämförs med Obama

Abiy Ahmed, som även medverkat till fred i grannländer, har i ålder och karisma jämförts med Barack Obama när denne valdes till president i USA. 2009 fick han Nobels fredspris för att ha skapat ett nytt klimat i internationellt politik. Det var i konkret mening inte en belöning för vad han hade gjort utan vad kommittén hoppades att han skulle göra. Hur det gick för Obama när hans visioner mötte en tuff och komplicerad politisk verklighet kan diskuteras.

Men för mig finns ändå ett ögonblick som speglar fredsprisets anda. Det var i samband med Nelson Mandelas begravning i Sydafrika. Plötsligt reste sig amerikanen, tog några spänstiga kliv i trappan och sträckte ut handen mot Kubas ledare Raúl Castro. Ett förvånat leende spred sig sakta i ansiktet och händerna möttes. Det blev inledningen på en islossning som ledde till att presidenten landade på Havannas flygplats och att de diplomatiska förbindelserna åter upprättades. Under Donald Trump har relationen blivit kall igen och decennier av gammal embargopolitik gäller, men det är inte Obamas fel.

Konfliktfylld och osäker region

En förhoppning om att vi bara har sett början på en fredlig utveckling finns även med i den motivering som Nobelkommittén kom med i Oslo på fredagen när 43-årige Abiy Ahmed tilldelades det prestigefyllda priset. Han får det för sina ansträngningar att nå fred och internationellt samarbete. Särskilt får han det för sitt initiativ att lösa konflikten med Eritrea.

Kommittén framhåller dock att fred kan inte åstadkommas av en person. Avsikten med priset är även, heter det, att erkänna alla som arbetar för fred och försoning i Etiopien och i östra och nordöstra Afrika.

Det är en mycket konfliktfylld och osäker region, inte minst i Somalia där terrorgruppen al-Shabab är som mest aktiv. USA:s militär bekämpar terrorceller i landet från luften med attackdrönare som ofta kommer från en bas i Niger. Gränserna flyter och oro sprids.

Fredspriset är ett erkännande för Abiy Ahmeds fredsdiplomati. Själv hoppas han att det sprider en positiv signal till andra ledare på den afrikanska kontinenten. Men det är tveksamt om det påverkar Isaias Afewerki i Eritrea,.Att han skulle mildra järngreppet om sina undersåtar och släppa den sedan 18 år fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak är dessvärre mindre troligt.