President Vladimir Putin kräver säkerhetsgarantier. De baltiska staterna skulle åter underordnas Moskvas vilja och Sverige inte få välja sin egen säkerhetspolitik. Väst säger nej och nu avgör ryssen nästa steg.
President Vladimir Putin kräver säkerhetsgarantier. De baltiska staterna skulle åter underordnas Moskvas vilja och Sverige inte få välja sin egen säkerhetspolitik. Väst säger nej och nu avgör ryssen nästa steg. Bild: Alexander Zemlianichenko

Analys: Försvarets förmåga prövas i värsta krisen

Försvarets beredskap och förmåga sätts nu på prov. Gotland är centralt vid en väpnad konflikt i Östersjön. Vladimir Putin avgör vad som blir nästa steg i den värsta krisen i Europa sedan kalla kriget.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Efter resultatlösa krismöten mellan Ryssland, USA, Nato och i den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE stiger spänningen. Den ryska sidan i samtalen är hotfull, liksom uttalanden från Kreml. Det sker med stridsberedd rysk militär längs gränserna mot Ukraina och ökad aktivitet bland annat i Östersjön.

Det är oklart om hot om västliga sanktioner berör den ryske presidenten Vladimir Putin. Bara han avgör om det blir fortsatt konfrontation och i så fall riskerar att gå till historien som ledaren som utlöste ett storkrig.

Längs den ryska västgränsen, från norr till söder, råder oro för vad som kan komma. Kring Östersjön gäller det särskilt de baltiska staterna. För dem är medlemskapet i Nato och EU en livsviktig säkerhetsgaranti, men något som Putin vill förneka dem. Hans krav på väst innebär i praktiken att en ny järnridå dras ner och där de skulle hamna i den ryska intressesfären.

ANNONS

Hur långt är Putin redo att gå?

Det är från västs synpunkt orimligt, men hur långt är Putin redo att gå med sin krigsmakt och sina kärnvapen? Situationen är så spänd och oviss att även incidenter kan få okontrollerbara förlopp och oanade konsekvenser. Det som inte var avsikten går inte att stoppa.

Mot den bakgrunden samlar försvarsmakten personal, vapen och utrustning på Gotland. På fredagskvällen landade delar av den operativa beredskapsenheten på flygplatsen i Visby med ett C-17 transportplan. Det lastar närmare 80 ton, fyra gånger mer än ett svenskt Herculesplan, och är tillgängligt för bland annat Sverige i det internationella samarbetet Heavy Airlift Wing.

Beredskapsenheten sätts upp av Norrbottens regemente I 19 i Boden och består, enligt uppgifter i media, av ett kompani på drygt hundra soldater och officerare. Transportplanet lastade personal och materiel på Luleås flygplats Kallax inför flygningen till Visby. Landvägen via färja från Nynäshamn kom samtidigt ett 30-tal militära fordon, enligt GP:s utsända. En ny transport anlände till hamnen på lördagen, av beteckningarna att döma från Skövde.

Ryska landstigningsfartyg oroar

Det som leder till anpassningen av beredskapen är det ryska uppträdandet i Östersjön. På tre veckor uppges antalet offensiva landningsfartyg ha ökat från ett till sex. Samtidigt har Ryssland stridsflyg och robotsystem, även för taktiska kärnvapen, som på kort tid når Gotland och det svenska fastlandet. Militära anläggningar finns bland annat i Kaliningrad, en rysk landremsa inklämd från tre sidor av Litauen, bara drygt 35 landmil från Visby.

ANNONS

Gotland kallades under Sovjettiden ett hangarfartyg i Östersjön, strategiskt viktigt för alla som vill få herravälde över havet med inloppen via västkusten och södra Sverige och i luftrummet. Så är det fortfarande. Förstärkningar från Rysslands viktigaste marinbas utanför Murmansk går via Göteborg, runt Skåne och Blekinge och passerar Gotland. Även de ryska gasledningarna löper förbi ön.

Under första hälften av 2010-talet var Gotland närmast försvarslöst utom hemvärnsförband. Men hotbilden ändrades med den ryska militära insatsen i Georgien 2008 och, framför allt, annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina 2014. Nu finns på nytt ett regemente på ön medan pansar övar på Tofta skjutfält söder om Visby. Flygplatsen är viktig för incidentberedskapen och, som på fredagskvällen, för transporter.

Skärs flygplatsen av skulle Gotland isoleras och vara beroende av sjövägen. Pandemins mest lamslående skede blottade sårbarheten inte bara på Gotland utan i samhället i stort. I händelse av säkerhetspolitisk kris eller krig skulle det ställas på sin spets.

Prövning mitt i omställningen

Försvaret genomgår en satsning av historiska mått för att i första hand värna svenskt territorium, inte att delta i internationella missioner. Mitt i omställningen står militären inför en skarp prövning för en organisation som på relativt tid kort tid har gått från avveckling till upprustning. Det är en utmaning.

ANNONS

Det är också en avvägning. Jonas Kjellén vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, framhåller för TT att ryssarna är medvetna om vad som händer på Gotland. Det kan väcka oro och leda till ökad militär verksamhet. Det kan utnyttjas som ett argument för att väst har fobi mot ryssar.

I dagens komplexa hotbild är propaganda, liksom cyberattacker, verkningsfulla vapen i gråzonen mellan fred och krig, mot omvärlden och den egna befolkningen, via statlig kanaler och sociala medier.

LÄS MER: Är Putin beredd att riskera ett storkrig i Europa?

LÄS MER: ÖB: ”Vi kan inte utesluta någonting i det här skedet”

LÄS MER: Hultqvist: ”Vi ska inte ge efter för rysk utpressning”

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS