Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: TT/GP

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Analys: EU:s akuta dilemma — splittring och beslutsvånda

Vilka ska leda arbetet i EU? Frågan är obesvarad när EU-parlamentet öppnar. Det tyder på en kris på högsta nivå. Brexit och splittring gör samarbetet svårare än någonsin.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

På andra dygnet av det extra toppmötet konstaterade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk att de 28 stats- och regeringscheferna inte kunde komma överens. Han gör ett nytt försök att ena dem på tisdagen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Samtidigt inleder EU-parlamentet en ny mandatperiod efter valet i maj. De nya ledamöterna ska välja en rad egna företrädare på centrala positioner i kammare och utskott. Så småningom ska de även formellt godkänna de namn som de nationella ledarna i rådet kan komma fram till.

– Det ser inte snyggt ut vare sig för rådet eller för Europa, säger den franske presidenten Emmanuel Macron.

Statsminister Stefan Löfven (S) har valt bort politikerveckan i Almedalen och skulle ha besökt väljare på varuhuset Ullared i Halland på måndagen. Men han får stanna i Bryssel för att, om möjligt, medverka till en kompromiss som kan bryta det förlamande dödläget.

Svårigheten är att hitta en kandidat som kan få stöd av stats- och regeringscheferna och EU-parlamentet.

– När vi är överens om en kandidat ska ju den också få majoritet i parlamentet. Så det är ju två majoriteter som ska åstadkommas här och det har vi inte lyckats med, säger Stefan Löfven enligt TT.

LÄS MER: Löfven fast i Bryssel: ställer in Ullaredsbesök

Merkel öppnar för Timmermans

Toppkandidaterna förs fram av partigrupperna i parlamentet. Förbudskansler Angela Merkel indikerade i samband med G20-mötet i Japan att hon inte längre krävde att de kristdemokratiska och konservativas Manfred Weber skulle utses. Det öppnade för socialdemokraternas Frans Timmermans. Men som förste vice ordförande i EU-kommissionen har han varit kritisk mot flera medlemsländer i östra och centrala Europa för hur de agerat i rättsliga frågor. Det har gett honom motståndare som nu äventyrar hans utnämning.

Valet av ordförande för EU-kommissionen, ordförande för Europeiska rådet, hög representant i utrikesfrågor och talman i EU-parlamentet är en balansgång mellan politiska åsikter, geografiska hänsyn och kön.

– Vi har försökt med olika varianter och sätta ihop det här paketet eller pusslet med de fyra positionerna. Och det har vi inte fått till, säger Stefan Löfven.

Enligt källor på toppmötet talade mycket för att nederländaren Frans Timmermans trots allt låg bra till för att få efterträda Jean-Claude Juncker, men det räckte i varje fall inte på måndagen. Den konservativa bulgariskan Kristalina Georgieva har ett förflutet som EU-kommissionär och innehar en hög tjänst i Världsbanken. Hon har nämnts som ny rådsordförande, men är inte längre aktuell, enligt Bulgariens premiärminister Boyko Borissov.

Flera länder vill istället se henne som utrikeschef efter Federica Mogherini, i konkurrens med belgaren Charles Michel. Tysken Manfred Weber är en tänkbar talman i EU-parlamentet.

Stefan Löfven säger att det nu gäller att tänka utanför boxen och inte bli fast i det som har varit.

– Det är ingen idé att arbeta vidare med exakt samma förslag. Det är vår skyldighet.

Talmansval högt på dagordningen

Talmansvalet står högt på dagordningen när parlamentet har sin första session i Strasbourg på tisdagen. Den slutna omröstningen väntas ske på onsdagen. Om rådet inte har lyckats ta fram ett namn till dess räknar den nyvalde ledamoten Tomas Tobé (M) med att parlamentet ändå kommer att rösta om sin talman.

Det är ett parlament där brittiska ledamöter sitter kvar i varje fall fram till den 31 oktober, där 14 vice talmän ska utses och fem så kallade kvestorer som har hand om administrativa och ekonomiska ärenden och är rådgivare åt presidiet. Partigrupper och utskott ska utformas med sina nya ledamöter och ordförandeposterna fördelas mellan de olika partigrupperna för att kunna börja sitt arbete.

Efter EU-valet är parlamentet mer polariserat och splittrat ideologiskt och i synen på hur EU ska utvecklas. Det blir svårare att hitta kompromisser kring omstridda frågor som långtidsbudget, migration och unionen efter brexit. Flera nya medlemmar står på kö för att få komma in genom dörren till en gemenskap som det delade Storbritannien hittills inte har lyckats stänga bakom sig. Olika regioner vill höja sin roll i EU:s beslutsfattande.

Det blir en utmaning att försöka hålla ihop unionen så som vi känner den med alla stridande viljor. Valet av EU:s topposter är bara en första prövning.