Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Alberto Pezzali

Analys: Ett nyval löser inte krisen – det krävs kompromisser

Ett nyval löser inte brexitkrisen. Inte ens om Boris Johnson får egen majoritet är utgången klar. Det krävs kompromisser som hittills har varit omöjliga.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Veckans debatt i underhuset vittnar om de stora skiljelinjer som finns. Oppositionens företrädare uttrycker utan förskönande omskrivningar att det inte litar på premiärministern och saknar förtroende. Bakom varje utspel han gör, varje försök att ”bli klar med brexit”, ser de en risk att Storbritannien trots allt kommer lämna EU utan ett avtal. Om inte direkt så efter den övergångsperiod på ett år som avtalsförslaget föreskriver.

Det har varit Labourledaren Jeremy Corbyns avgörande invändning mot Boris Johnsons flerfaldigt misslyckade försök fram till tisdagen att få ett nyval den 12 december. Men så plötsligt kom han med ett uttalande, inför tisdagskvällens nya debatt inför ännu en omröstning:

”Jag har konsekvent sagt att vi är beredda på ett val och vårt stöd bygger på att en avtalslös brexit inte finns med på bordet. Vi har nu hört från EU att en förlängning av artikel 50 till den 31 januari har blivit bekräftat, så de nästa tre månaderna har vårt villkor uppfyllts. Vi kommer nu att starta den mest ambitiösa och radikala kampanj för en verklig förändring som vårt land har sett.”

LÄS MER: Labour går med på nyval

"En mycket hård och säkert hänsynslös valrörelse"

Därmed är det största hindret borta för det nyval som Boris Johnson efterlyser. Opinionsmätningarna gynnar just nu det konservativa regeringspartiet och missgynnar det största oppositionspartiet Labour. Men mot bakgrund av flera faktorer kan vi vänta oss en mycket hård och säkert hänsynslös valrörelse:

Om Jeremy Corbyn ska leva upp till sitt löfte om det mest ambitiösa och radikala kampanjen någonsin, kommer tonläget att vara ömsesidigt högt. Med all sannolikhet kommer det oavsett utgången att leda till nya sår som inte kommer att läka på länge, kanske generationer.

Det kommer att utsätta Storbritanniens struktur för en prövning. De skotska nationalisterna är på krigsstigen, vill stanna i EU och ha en ny folkomröstning om självständighet. Stödet från de nordirländska nationalisterna i DUP, tidigare vågmästare i underhuset, är långt ifrån säkert. De har sagt bestämt nej till Johnsons nya avtalsförslag med EU. Skälet är det drar en gräns i Irländska sjön och inte ger DUP veto om Nordirlands framtida relation till EU.

LÄS MER: Johnsons parti går framåt i brittisk opinion

Vill stärka sin ställning

I dag leder Boris Johnson en minoritetsregering. Med ett nyval hoppas han stärka sin ställning och kanske få en egen majoritet i parlamentet. Det skulle ge honom större handlingsfrihet och makt över besluten och möjligen lösa upp den handlingsförlamning som råder snart 3,5 år efter folkomröstningen om brexit.

Det är värt att inte glömma att Boris Johnson faktiskt har en majoritet bakom sitt avtalsförslag, det lyckades inte Theresa May med under hennes tre försök. Däremot föll det nu på att premiärministern ville forcera igenom att juridisk process på bara några få dygn för att omvandla utkastet till gällande lag. Det föll inte majoriteten på läppen. Det gjorde inte heller hans tidigare och av Högsta domstolen underkända beslut om att hemförlova parlamentet under flera kritiska veckor inför drottningens tal och det då nära förestående EU-utträdet.

Nästa datum för brexit är den 31 januari och det är en kort respit efter jul- och nyårshelgerna. Nu måste de brittiska politikerna ta sitt uppdrag på allvar och inte tro att det löser sig med en ny förlängning, en ny folkomröstning eller ännu ett val. EU:s tålamod är inte heller gränslöst.

Det krävs kompromisser för att komma vidare med brexit även efter valet.