Redan president Barack Obama skiftade fokus i amerikansk säkerhetspolitik mot Asien och Stilla havet. Det har intensifierats under Donald Trump i dragkampen med Kina om ekonomi och inflytande. Läget är nu så spänt på randen till en väpnad konflikt att det med stor sannolikhet kommer att kasta en djup skugga över den utrikespolitiska agendan för den president som svärs in den 20 januari.
Pekings globala och regionala ambitioner har växt snabbt under president Xi Jinping. Ensidiga territoriella krav uppbackade av en allt starkare militärmakt har förvandlat de internationella farlederna i och kring Sydkinesiska havet till en explosiv riskzon. Provokationer och konfrontationer inträffar parallellt med att Kina har infört stränga säkerhetslagar i ett upproriskt Hongkong. Landet uppträder även allt mer hotfullt mot ett Taiwan vars frihet och självständighet i Pekings retorik inte är bestående.
En annan tvist är mellan Kina och Japan. Just nu deltar 9 000 amerikanska soldater och en grupp av örlogsfartyg kring ett hangarfartyg med över 100 stridsflygplan i en övning med japanska självförsvarsstyrkor bestående av fler än 37 000 soldater, 20 fartyg och 100 flygplan. Även en kanadensisk fregatt är på plats vid ön Okinawa, cirka 400 kilometer öster om Senkaku.
Flera länder gör anspråk på omstridda öar
Både Tokyo och Peking gör anspråk på de obebodda öarna, även kända som Diaoyuöarna, i Östkinesiska havet, även om Japan har administrerat dem sedan 1972. Men spänningen har stigit och motsättningarna kommit i dagen.
Japans nye premiärminister Yoshihide Suga understryker kravet på ett fritt och öppet Stilla havet. Han har bevittnat en Japansk manöver i Sydkinesiska havet, vilket Kina till stora delar hävdar är kinesiskt, bebygger och militariserar, och stärkt relationerna med Vietnam och Indonesien, två länder berörda av det territoriella bråket.
Premiärminister Suga har även på nytt bekräftat de militära banden till Indien och Australien, som spelar roll för den japanska säkerheten i regionen. Viktigast är dock den ömsesidiga pakten som ställer i utsikt att USA försvarar de japanska öarna som om de vore amerikanska.
Generallöjtnant Kevin Schneider, befälhavare för USA:s styrkor i Japan, sade häromdagen på ett japanskt örlogsfartyg att övningarna kommer att demonstrera den amerikanska och japanska alliansens förmåga ”att leverera stridande trupper för att försvara Senkaku eller möta andra kriser och oförutsedda händelser”.
En stor geopolitisk utmaning
Taiwan kommer under överskådlig tid att vara en ännu större geopolitisk utmaning och källa till oro för den inkommande presidenten i Vita huset. USA förväntas ge önationen med 23 miljoner invånare militärt stöd vid ett angrepp. Men Taiwan är, anser Xi Jinping, en oskiljbar del av det kinesiska landet. Nyligen besökte han en militärbas i södra Guangdongprovinsen och rapporteras ha uppmanat de kinesiska marinsoldaterna att förbereda sig för krig.
Som ett svar på USA:s fientliga inställning och sanktionspolitik har Kina aviserat straffåtgärder mot amerikanska företag som säljer vapen till Taiwan.
I ett allt högre tonläge reser nu USA:s utrikesminister Mike Pompeo, i slutspurten av den amerikanska valrörelsen, runt i Asien och varnar för Kina som ett hot mot frihet och suveränitet och för att stärka samarbetet inför det gemensamma hotet. I Sri Lanka jämförde Pompeo det kinesiska kommunistpartiets politik vid ett rovdjur.
Kina bemöter det med att amerikanerna lägger sig i något som inte angår dem. Men det får de räkna med oavsett om presidenten heter Trump eller Biden. Och det finns all anledning att se med oro på riskerna om förbindelserna försämras ytterligare.
Missa inte GP:s Presidentpodd: