Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Afghans president röstar för att, hoppas han, bli omvald. Bild: Rahmat Gul

Analys: Dåliga odds för vinnare i afghanskt presidentval

Med en tweet stängde Donald Trump dörren till Camp David för talibanerna. Samtalen om en fred i Afghanistan kollapsade. Presidentvalet på lördagen präglades av oro och lågt valdeltagande. Det är tveksamt om det gör någon skillnad för de plågade afghanerna.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Flera blodiga attacker mot möten har förekommit under valkampanjen, vid ett tillfälle med nästan 50 döda. Ett av mötena hölls till stöd för den sittande presidenten Ashraf Ghani. Under hot om nya attacker hade tiotusentals soldater satts in för att skydda de afghaner som vågade gå och rösta på lördagen.

I huvudstaden Kabul patrullerade soldater på gatorna. Avspärrningar hade gjorts och större fordon förbjudits i de centrala delarna för att hindra bilbomber. På andra håll i landet var det svårare att skydda väljarna. Under lördagsmorgonen skadades minst 15 människor i en explosion i Kandahar i södra Afghanistan.

I Jalalabad i öster är både talibaner och anhängare av terrorrörelsen IS aktiva. Så sent som förra veckan stormades en regeringsbyggnad av självmordsbombare i staden. Minst fyra människor dödades. På lördagen dödades minst en person och två skadades i ett dåd i närheten av en vallokal.

— Jag vet att det finns säkerhetshot men bomber och attacker har blivit en del av vår vardag, sade en 55-årig man på väg att rösta i Kabul till nyhetsbyrån AFP.

— Jag är inte rädd, vi måste rösta om vi vill uppnå förändring.

President Ashraf Ghani och chefsminister Abdullah Abdullah är de främsta kandidaterna. Samim, en butiksägare i Jalalabad, undrade enligt AFP om det var värt riskerna att gå och rösta:

— Förra valet var fullt av oegentligheter. Om jag var säker på att det här valet skulle ske utan fusk så skulle jag uppmuntra alla mina vänner att rösta.

Valdeltagandet väntades bli lågt. Hot, attacker, flyktingsituationen, brist på pengar, bostäder och förnödenheter, korruption — många ser ingen ljusning och känner uppgivenhet.

Talibanerna hade haft makten i sex år, infört sharialagar och skyddade Usama bin Ladin. Efter terrordåden 2001 startade USA ett krig som ännu pågår. Talibanerna behärskar nu kanske halva landets yta och angriper regimens säkerhetsstyrkor, utländska trupper och civilbefolkningen på landsbygden och i städer.

Trots detta förhandlade USA med dem för att bryta dödläget och våldsspiralen. Donald Trump hoppades kunna ta hem minst 5000 av de 14 000 amerikanska soldaterna i landet. Det skulle krönas med ett möte med talibanerna i presidentens fritidsbostad Camp David nordväst om Washington. Det är en klassisk mark för ett fredsavtal mellan Egypten och Israel och ett försök till uppgörelse i Israel-Palestina-konflikten. Men i början av september, efter ännu ett bombdåd som nu även krävde ett amerikanskt dödsoffer, avblåste Trump mötet via Twitter.

Talibanerna meddelade att de var öppen för nya samtal, men trappade upp våldet inför det afghanska presidentvalet. BBC har gjort en sammanställning som visar att under augusti dödades i genomsnitt 74 personer i Afghanistan varje dag. Antalet civila dödsoffer steg under första halvan av 2019 i jämförelse med samma period i fjol, enligt FN.

Ett preliminärt valresultat dröjer till i oktober. Om ingen får 51 procent av rösterna kommer en andra valomgång ske mellan de ledande kandidaterna.

President Ghani sade på lördagen att han hoppades på att folket skulle ge honom tillåtelse och stöd att arbeta för fred. Utgångsläget är dock svårt oavsett vem som vinner i det krigshärjade och djupt splittrade landet. Oddsen är, realistiskt sett, dåliga och en lösning lika avlägsen som tidigare.