Bara några timmar innan EU-toppmötet skulle inledas på torsdagen kom förhandlarna fram till ett utkast som både sidor kan acceptera. Det innebär i korthet:
1: Storbritannien lämnar EU:s tullunion, men Nordirland får en anslutning till EU:s inre marknad samtidigt som man är kvar i Storbritanniens tullområde och kommer att omfattas av framtida handelsavtal. Avgifter för gods, rutiner och kontroller regleras och gränsen förblir öppen.
2: Det nordirländska regionala parlamentet Stormont har inte sammanträtt på länge. Men fyra år efter att avtalet trätt i kraft får det avgöra om nordirländarna ska vara kvar i det nya systemet eller inte. Det sker med en enkel majoritet.
3: Britterna fortsätter att följa EU:s regelverk åtminstone nästa år ut, och möjligen ännu längre, för att företag, myndigheter och enskilda ska ska hinna anpassas till de nya villkoren.
4: Vad som har kallats britternas skilsmässoavgift till EU, uppskattningsvis 39 miljarder pund, gäller fortfarande.
5: EU-medborgare som bor i Storbritannien, och brittiska medborgare som bor i EU-land, behåller sina rättigheter.
Sågs som demokratiskt problem
Den kanske enskilt viktigaste skillnaden mot tidigare är att nödlösningen är borta. Den innebar att Storbritannien tvingades vara kvar i EU så länge man inte hade kommit överens om framtida handelsavtal.
Det ansågs vara en garanti för att inga nya hinder skulle behöva införas i gränstrafiken. Men det betraktades av många som ett demokratiskt problem och blev centralt i det brittiska motståndet mot det tidigare förslaget till utträdesavtal.
Det var på 585 sidor och tillkännagavs under stor entusiasm den 13 november förra året. Den 25 november fick det EU-ledarnas välsignelse. Men i underhuset var många kallsinniga. Efter stormiga debatter röstades förslaget ner tre gånger med historiskt stora och förnedrande siffror. Det ledde till att datum för brexit sköts fram till 31 oktober. Theresa May fick gå som premiärminister och ersattes av brexitanföraren Boris Johnson.
Det nya utkastet i Bryssel är på 64 sidor och ersätter protokollet om Irland och Nordirland i utträdesavtalet. För Boris Johnson innebär det en kompromiss och klar glidning mot EU och bort från de nordirländska unionisterna i DUP, hans stödparti i underhuset.
Partiet förkastar hans nya avtal och meddelade på torsdagseftermiddagen att det inte kommer att rösta för det. DUP anser att avtalet inte gynnar Nordirlands ekonomiska välbefinnande och underminerar unionens integritet, heter det.
Vill ha tillägg om ny folkomröstning
Samtidigt betecknar Jeremy Corbyn, ledare för det största oppositionspartiet Labour, Johnsons överenskommelse som ännu sämre än Theresa Mays. Han vill ha ett tillägg om en ny folkomröstning. Det kan, enligt The Times, komma att stödjas av Liberaldemokraterna, skotska nationalistpartiet SNP och de 21 konservativa parlamentariker som portades från Torypartiet efter att ha röstat emot premiärministerns hårda linje om att lämna EU med utgången av oktober med eller utan avtal.
Johnson har även flera gånger avvisat ett parlamentariskt beslut om att han måste begära en ny förlängning om det inte finns ett avtal på lördagen. Det förutsätter ett godkännande. Och skulle en majoritet besluta om en folkomröstning kan denna inte genomföras utan ett nytt uppskov.
Vid lördagens omröstning står 635 röster på spel i underhuset. Johnson behöver minst 318 för att nå ett säkert flertal. Om alla konservativa stödjer honom — vilket är långt ifrån säkert — når han upp i 285. Om DUP trots allt skulle backa upp honom får han tio röster till och når upp i 295, men saknar fortfarande 23 röster.
Har förlorat åtta omröstningar
Det innebär att Boris Johnson måste titta sig runt om i de gröna bänkraderna för att vädja om stöd även från politiska motståndare och oberoende ledamöter. Det är inte uteslutet att han får det med tanke på den djupa brexitledan och att det här kan vara sista chansen för britterna att säkra ett ordnat utträde utan köer och kaos.
Men han har inte särskilt god statistik som talar för sig: Hittills under sin korta tid som premiärminister har han förlorat åtta omröstningar i underhuset.
– Positivt, i rätt riktning – men ingen är klart. Det sade statsminister Stefan Löfven i en kommentar till förslaget om uppgörelse. Han vet av egen erfarenhet att det är bäst att vara försiktig. Vi har inte sett slutet på brexitdramat ännu.
