Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Benjamin Netanyahu gav ett vallöfte: att annektera stora delar av den palestinska Västbanken.
Benjamin Netanyahu gav ett vallöfte: att annektera stora delar av den palestinska Västbanken.

Jan Höglund: Analys: Öppet för strid när Netanyahu svärs in

När en ny israelisk koalitionsregering svärs in med Benjamin Netanyahu som premiärminister sker det i en förlamande hälsokris och inför en korruptionsrättegång. Om han genomför planerna för Västbanken väntar en strid som kan kosta honom makten.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Efter tre val på mindre än ett år kan den politiska förlamningen vara bruten i Israel. Veteranen Benjamin Netanyahu bildar regering tillsammans med sin tidigare motståndare Benny Gantz. Det är en skör och komplicerad konstruktion där Netanyahu innehar premiärministerposten i 18 månader för att sedan lämna över till Gantz.

Den nya mandatperioden inleds i ett samhälle nedstängt på grund av pandemin. Det är i en region i ett ständigt förhöjt säkerhetsläge med oro längs gränserna och hot om attacker från Iranstödd milis längs flera fronter. Men för Netanyahu väntar dessutom en rättegång gällande anklagelser om bedrägeri, mutor och brutet förtroende. Om han fälls och domen vinner laga kraft är hans politiska karriär över. Men även en annan fråga kan hota hans maktställning: förhållandet till Palestina.

Uppmaning om fred med Palestina

Ceremonin för att svära in den nya regeringen sköts fram ett dygn på grund av ett blixtbesök av USA:s utrikesminister Mike Pompeo på onsdagen. På torsdagen sköts ceremonin upp ytterligare till söndagen. När amerikanen kom var han klädd i munskydd i den amerikanska flaggans färger. De hade mycket att prata om, men i Netanyahus residens i Jerusalem kom han med en uppmaning om att ta steg framåt i processen för att genomföra den amerikanska planen för fred mellan Israel och Palestina.

Pompeos inställning är vad gäller planerna på att annektera stora delar av Västbanken att det är Israels beslut.

Bakgrunden är att förhållandet mellan Benjamin Netanyahu och den amerikanska administrationen är mycket starkt. Donald Trump har flyttat ambassaden till Jerusalem och erkänt Golanhöjderna som israeliska, och i Iran har han och Netanyahu en gemensam fiende.

Washington har lovat att erkänna Israels suveränitet över även Jordandalen och de israeliska bosättningarna på Västbanken om Jerusalem är berett att förhandla med palestinierna om ett fredsavtal som bygger på Trumps och hans specielle rådgivare Jared Kushners plan från i januari.

Både Netanyahu och Benny Gantz har träffat Trump i Vita huset och stöder planen, som av israeliska källor har kallats det mest generösa förslag som Israel hittills fått. Det innebär i princip att Jordandalen och de av Israel kontrollerade bosättningarna på Västbanken sedan sexdagarskriget 1967 annekteras. Israel får också överhöghet över Jerusalem, även den östra delen som palestinierna vill ha som sin huvudstad i en egen stat.

För dessa eftergifter utlovas palestinierna en fond på uppemot 50 miljarder dollar för att utveckla ekonomin med satsningar på infrastruktur, turism och näringsliv, möjligen också en vägförbindelse mellan Västbanken och Gaza. Men det blir en splittrad nation utan kontroll över gränserna och inte den tvåstatslösning som har varit grunden för alla år av diplomatiska ansträngningar för att nå en fred.

Jerusalem och våra rättigheter är inte till salu

När planen blev känd framträdde den palestinska presidenten Mahmud Abbas i ett direktsänt tv-tal och vände sig direkt till Trump och Netanyahu:

– Jerusalem och våra rättigheter är inte till salu och er plan, er konspiration, kommer inte att godkännas.

Den svenska utrikesministern Ann Linde (S) ansåg att flera delar av fredsplanen är oacceptabla och strider mot internationell rätt.

– Vi står upp för folkrätten och FN:s resolutioner, och för att freden ska vara hållbar och rättvis måste både Israel och Palestinas behov tas med. Och Palestina måste vara med i en förhandling som är förankrad i internationell rätt, sade Ann Linde i en kommentar för SVT.

EU:s utrikesministrar håller en videokonferens på fredagen efter Pompeos besök och Netanyahus regeringsdeklaration. Enligt Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Joseph Borrell blir den viktigaste frågan hur medlemsländerna ska agera vid en israelisk annektering av stora delar av Västbanken.

En undersökning av Israel Democracy Institute visar att knappt hälften av israelerna stöder en annektering, och att mindre än en tredjedel tror att det kommer att ske. Bland israeliska judar är stödet 51,7 procent medan bara 8,8 procent av de israeliska araberna är positiva.

Om planerna fullföljs kan processen inledas efter 1 juli förutsatt att det finns en majoritet för det i Knesset. Det är inte givet med tanke på konsekvenserna och att det finns andra akuta kriser att prioritera.