Mörka moln drar in över en miljonstad. Trots att det inte är mer än tidig eftermiddag når inte solens strålar ner till gatorna.
Inledningsscenen i en svag amerikansk apokalyptisk film?
Nix, vardag i São Paulo den gångna veckan.
Askan på himlen kommer från skogsbränderna i Amazonas, tusentals kilometer bort. Ungefär 20 procent av allt syre på jorden skapas i den där fuktiga skogen, som kallas planetens lungor.
Bränderna sprider sig snabbt. Under juli månad brann Amazonas i ett tempo av 1,5 fotbollsplaner i minuten.
Tänk dig att alla Kvibergs fotbollsplaner är täckta av tät regnskog. Du går längs med planerna. Ungefär samtidigt som du kommer fram till plan 22 längst bort är alla 22 planer du passerat aska.
Det är inte det enda som brunnit i Brasilien det senaste året.
I september i fjol totalförstördes nationalmuseet i Rio de Janeiro.
Klimatanläggningen var överhettad och brandskyddet bristfälligt. 20 miljoner föremål – utrotade djur, fossiler och redskap från urfolk gick upp i rök.
Symboliken är svår att missa.
Vår historia brinner.
Våra lungor brinner.
Extremism, polarisering, auktoritära ledare med smak för uppvigling.
Klimatet, skogarna, de smältande isarna.
Brasiliens bränder är hela jordens och samtidens bränder. Det är världens problem i miniatyr.
Det fina med skogar (och för den delen minnen) är att nya kan växa fram.
För det behövs vatten (lite av en bristvara på många håll), solljus och koldioxid (det där som får skolbarn att skolka). Fotosyntesen är en fin grej som man lärde sig om i en kemisal på högstadiet. Då var provrören ofta mer spännande än lärarens messande om klorofyll och syre men det är den enkla formeln 6CO2 + 6H20 + solenergi --> C6H12O6(socker) + 6O2 som gör att vi kan leva här på lerklumpen Tellus. Utan skogar hade det varit ganska otrevligt här.
Men för att en skog ska växa behöver den tid. Tid är lite av en bristvara just nu.
Forskare har varnat för att Amazonas inom kort kan passera en så kallad tipping point. Det betyder ungefär att skogen aldrig kommer kunna återhämta sig på andra sidan den punkten.
Så vad gör världsledarna i denna stund av potentiell global kris?
Tja, försöker köpa öar i Norra ishavet. Hittar på anklagelser mot miljöorganisationer. Slår ner demonstrationer för demokrati.
Luzia, fossilen från den äldsta människa som hittats i Brasilien, var ett av nationalmuseet i Rio de Janeiros viktigaste föremål. Först trodde man benen hade försvunnit i elden, men i oktober förra året hittades stora delar av hennes kranium. Människan hade klarat branden.
Om mänskligheten ska klara sig lika bra genom de kommande decennierna är det nog dags ge våra skogar tid. Det brinner i knutarna.
