Budgetprocessen i Göteborgs stad ser från och med i år annorlunda ut än tidigare. Nu får alla partier samma underlag från stadsledningskontoret, för att därefter göra sina egna bedömningar och prioriteringar. Tidigare fick bara styret underlaget, vilket gjorde att de andra grupperna tvingades använda styrets budget som mall.
LÄS MER:Strid om ekonomin när budgeten debatteras
Det här är en stor och viktig förändring som fått genomslag.
De politiska skiljelinjerna blir tydligare.
LÄS MER:Det sa gruppledarna under debatten
Olika syn på vägen framåt
Alla partier är överens om att staden har ett strukturellt underskott på en miljard kronor inför 2020. Och att tiderna kommer att bli ännu sämre under de kommande åren, dels på grund av en vikande konjunktur men också av demografiska orsaker – färre i arbetsför ålder ska försörja fler.
Det här är ingen trend som är unik för Göteborg. Tvärtom. Finansminister Magdalena Andersson (S) redogjorde nyligen för att det kommer att krävas 90 miljarder kronor i nivåhöjning fram till 2026 för att behålla samma nivå på välfärden, bara på grund av den åldrande befolkningen.
De olika partigrupperna möter den framtiden på olika sätt i sina budgetförslag.
De rödgrönrosa vill höja skatten med 40 öre samt använda ungefär en fjärdedel av de 2,7 miljarder kronor som sparats för sämre tider. Socialdemokraterna gör istället ett extra vinstuttag på 990 miljoner kronor ur de kommunala bolagen. Det motsvarande sju års normalt vinstuttag.
De borgerliga partierna ser detta som ett sätt att skjuta problemen framför sig – eller "bränna på och hoppas att bergväggen flyttar sig", som Elisabet Lann uttryckte saken.
Tiderna blir nog inte bättre
Alliansens väg framåt är istället att ställa om för svårare tider. Ja, det vill säga spara och skära ned.
Allianspartiernas gruppledare sätt att uttrycka sig under den ekonomiska debatten som inledde onsdagens fullmäktigemöte illustrerade hur de ser på läget.
"En ekonomisk härdsmälta", kallade Axel Josefson (M) den politik som präglat staden de senaste åren.
"Allt åt alla och gärna gratis", sa Helene Odenjung (L) om samma sak.
"God ekonomisk hushållning är en förutsättning för välfärd", sa Emmyly Bönfors (C).
"Vi måste sluta med överbudspolitik", sa Elisabet Lann (KD).
Lite sägs om hur det ska gå till
På ett övergripande plan är det en begriplig hållning. Det finns ju inte mycket som talar för att tiderna plötsligt blir bättre.
Det som kan förvåna mer är att alliansen redovisar så lite tankar om vad de vill spara på: vid sidan av justeringen för skolan får alla nämnder får samma ramförändring – plus 1,5 procent, det vill säga bra mycket mindre än den väntade kostnadsökningen. "Det är som att säga att de rödgröna gjort rätt i 24 år – de har bara varit lite för generösa", som Martin Wannholt (D) sa.
Alliansen säger också väldigt lite om hur besparingarna ska genomföras. Det vi får höra "alla måste anstränga sig mer" och att det är nämnderna själva som bäst vet vad det går att dra ned på.
Redan nu har det kommit signaler som indikerar att alla nämnder inte vet hur de ska hantera situationen. Som lokalnämnden som signalerat att pengarna i driftsbudgeten inte kommer att räcka till att riva och evakuera skolor för nybyggen. Även kulturnämnden har flaggat för att alliansens budget inte räcker till för hålla igång dagens verksamhet.
Vi ska nog förbereda oss på mer av den varan.
