Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Donald Trump och Kim Jong Un träffades för första gången i juni förra året. Bild: Susan Walsh

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Alla misstänker alla i spelet om fred på Koreahalvön

Förtroende måste ersätta misstänksamhet.
– Vi är inte där ännu, säger svenska UD:s sändebud på den koreanska halvön Kent Härstedt. Men mötet mellan Kim Jong Un och Donald Trump blir av.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Sverige är skyddsmakt för USA i Nordkorea. Länderna har inga diplomatiska förbindelser och Sverige är därför mellanhand mellan USA och Nordkorea. Det har lett till att fängslade amerikaner frisläppts efter svenska insatser och till att Sverige nu finns med i den intensiva diplomatin inför det planerade mötet mellan Kim Jong Un och Donald Trump i slutet av februari. Överläggningarna i Stockholm mellan högt uppsatta representanter för parterna och Sydkorea ska ses i det perspektivet. Det mötet avslutades i tisdags förra veckan efter att ha pågått i fem dagar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Härstedt vill inte berätta vad som sagts under samtalen utan säger bara att det är viktigt att parterna möts direkt och diskuterar både allmänna och mer specifika frågeställningar. En nedmontering av Nordkoreas kärnvapenkapacitet är central. Men det förutsätter att USA och Nordkorea litar på varandras proklamerade avsikter.

Garant på många fronter

Nordkorea ser den egna starka uppbyggnaden av försvaret – inklusive kärnvapen – inte bara som en garant för nationell geografisk suveränitet utan också som garanten för att kunna bibehålla diktaturen med ett avancerat förtryckarsystem av den nordkoreanska befolkningen.

Det amerikanska kravet, att kärnvapnen måste monteras ned, möts från nordkoreansk sida med krav på att USA ska förbinda sig att inte anfalla Nordkorea och att dra tillbaka det militära stödet till Sydkorea. I förläggningen finns ett fredsavtal och en normalisering av förbindelserna mellan nord och syd. Sedan Koreakriget, som avslutades 1953, finns bara ett eldupphör och den 38:e breddgraden mellan länderna är ett av de mest militariserade områdena i världen.

Mötet mellan Trump och Kim i Singapore i juni förra året ledde till en allmänt hållen avsiktsförklaring men inte till några konkreta beslut. Amerikanska säkerhetstjänster hävdar att Nordkorea fortsatt med kärnvapenupprustningen efter en spektakulär offentlig sprängning av en äldre anläggning, som inte längre tros ha varit intressant för fortsatt utveckling. Nordkorea nekar till anklagelserna.

Ett andra möte

Donald Trump har meddelat att han är beredd att möta Kim Jong Un en andra gång i slutet av februari. Platsen har ännu inte offentliggjorts men Da Nang i Vietnam, som USA under kriget använde som sin viktigaste flygbas, förbereder för mötet. I Da Nang finns numera en internationell flygplats och flera toppmöten har hållits där. Att Kim kan resa med eget nordkoreanskt flyg ses som en fördel. Vid mötet i Singapore ställde Kina ett plan till förfogande eftersom det nordkoreanska inte klarade den långa resan utan mellanlandning.

Mongoliet finns också denna gång med bland alternativen om Kim skulle besluta att han inte vill flyga utan åka tåg. Mot det talar dock att Mongoliet föll bort förra gången eftersom flygplatsen inte anses ha kapacitet för det stora antal plan som väntas från USA. Kanske väljer Donald Trump att skjuta upp mötet tills det finns något konkret som han kan uppvisa efter mötet med Kim. Trump har kritiserats för att han genom att möta Kim har givit den nordkoreanske ledaren en plats på världsscenen som en respekterad ledare och inte – som tidigare – beskrivs som världens politiska paria.

Trumps inrikespolitiska problem finns också med i potten. För Trump kan ett uppmärksammat toppmöte med Kim tillfälligt vända blickarna från den infekterade debatten om budgeten, muren mot Mexiko och den delvis stängda statsapparaten som tvingat över 800 000 att arbeta utan lön och tvingat ytterligare många hundratusen underleverantörer att stänga sina verksamheter.

Handelsminister Wilbur Ross förslag att de som inte får lön inte behöver gå till center för hemlösa för mat utan istället kan låna pengar faller inte i god jord. Inte heller Donald Trumps idé om att de kan be handlare i mataffärer att få uppskov med betalningarna. Svärdottern Lara Trumps funderingar om att de inställa löneutbetalningarna trots allt är en liten sak jämfört med USA:s framtid fungerar inte heller.