Goa gubbar, göteborgsvitsar, Feskekörka och bamba och alla dessa Glenn – det är typiska saker som många förknippar med Göteborg. Och det finns en hel del göteborgska ord inte många utanför stan vet vad de betyder.
Därför kommer här en bra att ordlista för dig som är nyinflyttad, eller för dem som kommer på besök och vill förstå sig på oss. Därutöver har vi ju vår göteborgska uppslagsbok, vilken ingår i prenumerationen.
Kristian Wedel är GP:s Världens gång- och Göteborgianaredaktör. Detta är hans femton personliga favoriter.
Bamba
"Bamba", det vill säga skolmatsalen, är ett göteborgskt ord som inte kan böjas. Det heter till exempel "Jag har käkat i många bamba". Egendomligt nog har språkforskarna funnit belägg för att ordet bamba också förekommer i Kiruna och Jokkmokk.
Knô/Knôka
Nyinflyttade göteborgare förväxlar ibland "knô och "knôka", med fatalt resultat. "Knô" gäller mänskliga och andra levande varelsers aktiviteter, till exempel i "Knô daj in på spårvagnen"! "Knôka" gäller blott döda ting, såsom resväskor, kylskåp och järnsängar. Sådana saker måste knôkas (inte knôs) upp på spårvagnen. Men det är många som måste knô när man knôkar upp en järnsäng på trean.
La
Det elegantaste av alla göteborgska småord bevisar egentligen blott att göteborgskan inte bara är mer avancerad (se ordet "Dô") utan också mer nyanserad. Om, exempelvis, en stockholmare ska säga att han gissar någon inte mår bra kan han säga "Han mår väl illa". Då vet man inte vart påståendet ska ta vägen när den omtalade alltså först mår 1) "väl" och sedan omedelbart mår "illa". Då är den göteborgska varianten – kärv och salt – oändligt mycket bättre: "Han mår la illa .."
Tjôta
Avfärdande avsnoppning. Den kulturdebattör som på Bokmässan vågar sig på ett lite för högtravande och utsvävande resonemang om Dikten riskerar exempelvis att ur publiken höra ett brett och tryggt "Tjôta". I sådana fall är det omöjligt för debattören att komma igen.
Bôsig
Den som är bôsig är i princip en smula förfallen, men med värdigheten i behåll. Det kan handla om en lappad kavaj eller omaka skösnören. Bôsigheten kan också vara mycket tillfällig. Då handlar det om att man är lätt nedsmutsad, till exempel av halm eller gräs. Den som har suttit i en höstack är exempelvis bôsig.
Änna
Äldre göteborgare säger aldrig liksom. De säger "änna". En intressant användning är att änna också används som ett slags citationstecken i talet. Man kan alltså höra en tant på spårvagnen säga: "Men Ebba vet du änna jag går hem nu änna". I det fallet har alla ordet "änna" placerats runt Ebba-citatet. Ebba sade alltså "Jag går hem nu". En del "änna"-användare är fullständiga virtuoser som kan lägga fler änna-satser inuti varandra till en raffinerad språklig rysk dock.
Rundstycke
Äldre göteborgska damer säger aldrig "fralla". De säger "rundstycke". Rundstycket ska gärna vara lite mjöligt.
Mocklis
Detta ord, som alla göteborgska 70-talister använde hundra gånger om dagen, verkar i dag vara helt utrotat. Mocklisen är avundsvärd. En typisk konversation på en skolgård i Västra Frölunda 1979 kunde låta så här. "Jag ska gå med farsan och kolla på Blåvitt mot Åtvidaberg." "Åh, du din mocklis ..."
Gubbe
Alla göteborgare av manligt kön är gubbar. Det är viktigt att komma ihåg att ordet inte är åldersanknutet. När sjuåringar spelar fotboll kan exempelvis den späde målvakten vråla med sin pipiga röst: "Kom igen nu gubbar".
Halledônare
När en fet frispark plöjer väg genom muren och trycker AIK-målvakten är in i målet är det en typisk halledônare. Man skulle också kunna tänka sig en halledônare som går tre meter över målet. Halledônaren kräver alltså snarare kraft än briljans. Även halledônarens avsändare bör förknippas snarare med kraft än briljans. David Beckham skjuter inga halledônare.
Dô
Språkforskare brukar mellan skål och vägg hävda att blott tre av världens stora kulturspråk är så avancerade att pronomen har särskilda former för det exklusiva kasus som kallas "vokativ" - alltså anrop. Alla göteborgare använder denna finess alldeles omedvetet, till exempel i den fras som på enkel och avlövad rikssvenska skulle låta så här "Du, kan du ge mig en öl." Men på göteborgska heter det "Dô, kan du ge mig en öl". Gör själv experimentet att säga "Dô, kan dô ge mig en öl". Det låter vansinnigt.
Åpen
"Var inte så åpen" säger man till den som tar två av tre bullar på fatet när man är fyra kring bordet. (Småländskans språkligt nästan lika exklusiva ord för samma beteende heter "hong". )
Bala
En riktigt törstig göteborgare balar i sig vatten.
Kålle
Puritanska vitsberättare hävdar ofta att "Kålle" är fel. Det heter "Kal", säger puritanerna argt. Emellertid visar en närmare kontroll att både Sten-Åke Cederhök och Lasse Dahlquist har använt sig av varianten "Kålle".
"Gôr-"
För en göteborgare är det nästan omöjligt att prata med prutthurtiga stockholmare utan att dessa emellanåt utbrister obegripligheter som "De e la gôrbra i Jötlaborg." Då ska man som göteborgare svara något stockholmskt med motsvarande antikverad pilsnerfilmsdialekt, förslagsvis: "Tira sjysta spiror i Eken ..." "Jötlaborg" är ett rent stockholmskt påhitt, förmodligen påhittad i kokaindimmor. Vi lämnar det därhän. Men "gôrbra" är förstås äkta göteborgska och förledet "gör" är inte underligare än att det är ett allmänt förstärkande led som helt enkelt betyder "skit" eller "smuts". "Gôrbra" är helt enkelt en trivsammare variant av rikssvenskans "skitbra".
