14 polischefer: Hårdare straff löser inte gängproblemen

Både debatten och regeringens åtgärdsplan mot gängkriminalitet fokuserar på hårdare straff. Men straff och polisåtgärder räcker inte för att lösa problemen, enligt polischeferna som ansvarar för landets särskilt utsatta områden. Tillflödet av nya kriminella måste stoppas, menar de.
– Att tro att du kommer åt gängkriminaliteten genom att arrestera bort problemet, då är man helt fel ute, säger Ulf Merlander, lokalpolisområdeschef för Storgöteborg Nordost.

ANNONS
|

Gängkriminalitet och det dödliga våldet i utsatta områden har varit en av frågorna som dominerat debatten under hösten. Regeringen har suttit i samtal med övriga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna och presenterade i september ett paket med 34 åtgärder. Av dem består en övervägande majoritet av skärpta straff och nya verktyg i brottsbekämpningen.

Majoritet av polischeferna: Skärpta straff räcker inte

Men GP:s kartläggning av läget i landets särskilt utsatta områden visar att lokalpolisområdescheferna inte tycker att det räcker. En stor majoritet av de svarande lyfter istället fram åtgärder som handlar om att stoppa nyrekryteringen. 11 av 14 av de svarande lyfter särskilt fram nyrekryteringen, segregationen och den roll som skolan och andra delar av samhället bör spela. Två delar bilden, men pekar också på lagstiftning.

ANNONS
Ulf Merlander, lokalpolisområdeschef för Nordost, Jörgen Thoren,  lokalpolisområdeschef för Hisingen och Tina Anderberg, chef för lokalpolisområde Landskrona.
Ulf Merlander, lokalpolisområdeschef för Nordost, Jörgen Thoren, lokalpolisområdeschef för Hisingen och Tina Anderberg, chef för lokalpolisområde Landskrona.

”Hela samhället måste mobilisera sig i det arbetet. Det går inte att allmänhet och myndighetspersoner trycker ifrån sig problemet och förväntar sig att allt ska lösas av ’någon annan’”, skriver Jale Poljarevius, lokalpolisområdeschef för Uppsala.

Han tycker samtidigt att skärpt lagstiftning är viktigt, men andra polischefer tycker att fokuset på hårdare straff är missriktat.

”Mig veterligen har inte högre straff skapat färre brott”, skriver Tomas Stakeberg Jansson, lokalpolisområdeschef för Borås, där de särskilt utsatta områdena Hässleholmen/Hulta och Norrby ingår.

”När vi poliser kommer in i bilden är det ofta försent. Det förebyggande arbetet är främst kommunens och lokalsamhällets ansvar. Ny offensiv lagstiftning är välkommen men det är genom att ungdomarna utbildas, blir sedda, hörda och bekräftade som vi kan komma till bukt med problemen. Allt annat är bara reaktivt istället för proaktivt”, skriver han.

GP har tidigare berättat att barn dras in i gängen genom narkotikaförsäljning i samtliga av landets särskilt utsatta områden. De yngsta som polisen har stött på inom nätverken är 10 år.

– Man pratar ju en del om lagstiftning och annat men jag skulle säga att den absolut viktigaste delen just nu är väl att se till att vi inte har en påfyllnad underifrån. Se till så att vi verkligen får stopp på den här nyrekryteringen och få stopp på de personer som riskerar att hamna i den här miljön. Vi kommer fortsätta jobba med lagföring i all evighet annars om vi inte kan få stopp i andra änden, säger Niclas Andersson, lokalpolisområdeschef för Rinkeby i Stockholm.

ANNONS

Krav på skolsatsningar

GP har tidigare berättat att det generellt är lägre andel behöriga lärare och betydligt lägre resultat på skolorna i stadens utsatta områden.

LÄS MER:Enorm skillnad mellan skolor: "Oroad för Sveriges framtid"

– Det är alldeles för stor andel som inte platsar på gymnasiet eller på arbetsplatser. Det är därför det hela tiden fylls på nytt. Att tro att du kommer åt gängkriminaliteten genom att arrestera bort problemet, då är man helt fel ute, säger Ulf Merlander, lokalpolisområdeschef för Nordost.

I Göteborg lyfter alla tre lokalpolisområdescheferna för särskilt utsatta områden fram skolan som avgörande. Tillsammans med bristen på meningsfulla fritidsaktiviteter leder sviktande resultat i skolan till att unga hänger på torg och börjar med kriminalitet istället för att utbilda sig, enligt Ulf Merlander.

– Det blir ett polisiärt problem men det är någon annan som ska lösa det och det är ju skolan, inte vi. Det är det vi ser, där är den stora faran att vi inte lyckas, säger han.

Jörgen Thorén, lokalpolisområdeschef för Hisingen, är så oroad av segregationen i skolan att han tycker att vi behöver fundera på om vissa skolor ska läggas ned, så att eleverna istället får åka till andra områden där det är lättare att integreras.

– Ibland gör vi det onödigt svårt för individerna att komma in i samhället. Jag påstår inte på något sätt och vis att bara för att man kommer från ett annat land att man blir gängkriminell, så är det absolut inte, men jag tänker att förutsättningarna för att lyckas inte är inte helt enkla för vissa individer i framförallt utsatta områden. Och då finns det andra vägar att gå om man vill tjäna snabba pengar tyvärr, säger han.

ANNONS

Regeringens åtgärdsprogram

Endast en punkt i regeringens åtgärdsprogram handlar om en direkt satsning på skolorna. Ytterligare en punkt i åtgärdsprogrammet rör elevhälsan. Satsningen ska enligt programmet ske genom myndigheten Delegationen mot segregation – som 2018 hade en budget på 17 miljoner kronor och en maxgräns på bidrag till kommuner på 300 000 kronor per kommun, som ska "förstärkas avsevärt". Men vad det innebär kan inte regeringen svara på i nuläget.

Det finns ingen uppgift om vad ”förstärkas avsevärt” innebär?

"Nej, det får vi återkomma om", skriver Nicole Goufas, pressekreterare åt Åsa Lindhagen, minister med ansvar för bland annat arbetet mot segregation.

Hon lyfter fram att man i höstbudgeten även har det tidigare aviserade likvärdighetsbidraget som skolor i utsatta områden kan söka och att det kommer öka framöver. Huvudansvaret för regeringens åtgärdspaket ligger på justitiedepartementet.

Hur kommer det sig att det är en så liten del av åtgärdspaketet som tar upp skolsatsningar?

– Det beror nog på vem du frågar men det tycker jag inte är en liten del. Vi har ju förslag som är lite mer tuffa och sedan även förslag som går in på förebyggande insatser och då är det här en ganska tung punkt på det sättet, säger Adriana Haxhimustafa, pressekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

ANNONS

LÄS MER:Avhoppade gängmedlemmen lämnar Göteborg: ”Stannar jag dödar de mig”

LÄS MER:Gäng-Göteborg idag: Åtta platser – flera bubblande konflikter

ANNONS