Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Franske presidenten Emmanuel Macron och tyske förbundskanslern Olaf Scholz talar med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy vid ett toppmöte med Östliga partnerskapet i Bryssel på onsdagen. Bild: Kenzo Tribouillard
Franske presidenten Emmanuel Macron och tyske förbundskanslern Olaf Scholz talar med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy vid ett toppmöte med Östliga partnerskapet i Bryssel på onsdagen. Bild: Kenzo Tribouillard

Jan Höglund: Östliga partnerländer hoppas på EU – Putin på Kina

Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz söker dialog med Moskva. Men ett anfall på Ukraina skulle få ett högt pris, varnar han. Medan hans grannar vänder sig västerut stärker Vladimir Putin banden med Kina.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Efter att EU:s utrikesministrar träffades i måndags samlas de 27 medlemsländernas stats- och regeringschefer för ett toppmöte. Pandemin och krisen kring Ukraina dominerar.

Det sker i en drastiskt ökad smittspridning över Europa med en ny muterad och förrädisk variant av viruset, snart två år efter det första stora utbrottet. Samhällen stängs på nytt, nya långtgående restriktioner införs och medborgare delas in i vaccinerade och icke-vaccinerade. För många tryter tålamodet. Våldsamma protester förekommer. I Tyskland misstänks att fanatiska motståndare till landets coronapolitik haft planer på att mörda en ledande politiker.

Polisrazzia i Dresden

På onsdagsmorgonen genomförde specialstyrkor inom polisen en razzia i Dresden. Det var en vecka efter att journalister infiltrerat en hemlig chattgrupp och myndigheterna fått reda på mordplaner mot delstaten Sachsens ministerpresident Michael Kretschmer (CDU).

I Tyskland får också ett rättsfall stor uppmärksamhet. En georgisk man dödades i centrala Berlin sommaren 2019. Offret var en tidigare befälhavare för tjetjenska rebeller. Den misstänkte och åtalade gärningsmannen är, enligt tyska åklagare, rysk FSB-agent och handlade på order från högsta ort i Moskva. Domen på onsdagen blev livstids fängelse.

Det var också i Berlin som den i Ryssland internerade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj vårdades på sjukhus efter att ha förgiftats i sitt hemland.

Med ansvar för många akuta frågor höll Olaf Scholz (S) sitt första tal till parlamentet som förbundskansler på onsdagen. Han är öppen för samtal med Ryssland men varnar för att varje aggression mot Ukraina skulle ha "ett högt pris".

Situationen vid rysk-ukrainska gränsen, där Moskva har samlat tiotusentals soldater, oroar honom:

– Alla kränkningar av territoriell integritet kommer att ha ett pris, ett högt pris, och vi kommer att tala med en röst här med våra europeiska partners och transatlantiska allierade, säger han utan att specificera vad dessa kostnader skulle innebära.

Vill hålla kanalerna öppna

Scholz vill dock hålla kommunikationskanalerna öppna och är redo för ”en konstruktiv dialog":

– Mot bakgrund av vår historia måste detta gälla vårt land i synnerhet i dess relationer med Ryssland. Vi måste vara beredda att göra fler frekventa försök att förstå, att bryta ut ur upptrappningsspiralen.

Förbudskanslern betonar att dialogen med Moskva bör vara en gemensam europeisk strävan. Med det försöker han, skriver politico.eu, dämpa oron bland östeuropeiska länder över att Tyskland och Frankrike skulle kunna försöka sinsemellan bestämma vilka framtida riktningar EU skulle ta.

– Europas framtid kommer inte att avgöras i Paris eller Berlin, säger Olaf Scholz och tillägger:

– Särskilt vårt land har ett särskilt ansvar att ta hänsyn till Östeuropas intressen.

Tungt ansvar efter 16 år med Merkel

Han är nu med på sitt första EU-toppmöte som Tysklands ledare. Han bär ett tungt ansvar efter sexton år med Angela Merkel som unionens centralgestalt. Nu kommer han direkt in i hetluften i möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som på onsdagen även träffade Frankrikes president Emmanuel Macron.

Ryske presidenten Vladimir Putin i ett videomöte med Kinas ledare Xi Jinping på onsdagen. Bild: Mikhail Metzel
Ryske presidenten Vladimir Putin i ett videomöte med Kinas ledare Xi Jinping på onsdagen. Bild: Mikhail Metzel

Vladimir Putin vill inte att de forna Sovjetrepublikerna inlemmas i västliga gemenskaper som Nato och EU. Men på onsdagen i Bryssel överlade EU-ledarna med sina kolleger från vad som kallas det Östliga partnerskapet, Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Ukraina. Belarus deltar för närvarande inte.

Detta partnerskap initierades av Sverige och Polen 2009 för att fördjupa relationen mellan EU och sex länder i Östeuropa och södra Kaukasus. På agendan på onsdagen stod socio-ekonomiska investeringar för att möta upp effekterna av pandemin och stöd till demokratiska reformer.

Prisar ”exemplariska” relationer

Medan dessa östliga länder vänder sig åt väster för framtiden stärker Vladimir Putin banden med Kina, ett land som kritiseras för sin aggressiva utrikes- och säkerhetspolitik och människorättsbrott. I ett videosamtal med Xi Jinping prisade Putin de rysk-kinesiska relationerna som "exemplariska" och kallade den kinesiske presidenten sin ”käre vän”. Han bekräftade att han, till skillnad från flera västledare som bojkottar vinter OS, kommer till spelen. Men dit är det flera månader, och mycket kan hända.

LÄS MER: Analys: Uppvisning i osämja och splittring

LÄS MER: Livstid för Berlinmord med Rysslandskoppling

LÄS MER: Razzior efter antivaxxares morddiskussion