Öppna upp och stänga ner

Ingress

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

Den här spalten tar upp ett ämne som kan jaga upp språkkänslan hos en del läsare, nämligen nya partikelverb. Jag skrev nyss ta upp och jaga upp och använde då två lite äldre partikelverb, en komplext verb som består av ett vanligt verb följt av en partikel (ett adverb eller en preposition).

Så här formuleras saken i ett mejl: ” I dessa coronatider så hör man mest varje dag att verksamheter stängs ner eller startas upp. Vad är orsaken till att ner respektive upp läggs till. Räcker inte stänga eller starta? Eller betyder tillägget att starten eller stängningen sker successivt? Eller är det bara ett oskick som låter intressant? Ett onödigt tillägg?”

ANNONS

Oskick eller onödigt? Nej, så enkelt är det inte. Ta stänga ner som exempel. Vi har kunnat läsa om hur företag, skolor och hela samhällen stängt ner den senaste tiden. När jag går ut, stänger jag dörren efter mig. Jag stänger inte ner dörren. Med stänga ner menar man något mer omfattande än bara en enkel stängning av en dörr. Det finns alltså en betydelseskillnad mellan stänga och stänga ner. Om den här betydelsedistinktionen gör språket bättre eller sämre, kan man diskutera. Svenskan fungerade ju bra innan vi började säga stänga ner.

Starta upp är ett liknande exempel. Man startar bilen på morgonen, man startar inte upp den (såvida det inte är en veteranbil som stått inlåst under vintern). Däremot kan man starta upp företag och verksamheter. Partikelverbet starta upp används om mer komplexa ting än bilar och gräsklippare.

Vi kan också jämföra öppna och öppna upp. Vi öppnar brev och burkar (konkreta saker), men vi öppnar upp för en diskussion (i abstrakt och överförd betydelse).

Ett annat mejl uttryckte irritation över uttrycket skala upp. I den typiska användningen handlar det om att öka volymen i en verksamhet till exempel genom ökad produktion och breddad kundbas.

ANNONS

Partikelverb som ta upp, ta till, ta av, ta på, stänga av, stänga till och hundratals andra har vi haft i svenskan sedan flera hundra år. Det är också ett produktivt mönster för att bilda nya ord, och nya ord har en tendens att irritera ett känsligt språköra.

När dessutom flera av de här nya uttrycken är lånade från engelskan, får vän av ordning ytterligare ett skäl för sin aversion. Engelskan har close down, start up, open up och scale up. De motsvarande svenska uttrycken är översättningslån från engelskan, men de nya orden följer etablerade svenska ordbildningsmönster.

Många sörjer, med all rätt, förlusten av äldre betydelsedistinktioner som knappt–nästan, chans–risk och inte minst var–vart, men få gläds åt nya distinktioner som öppna–öppna upp och stänga–stänga ner. Allt nytt i språket är inte nödvändigtvis av ondo. Inte nödvändigtvis av godo heller.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS